Inte så konstigt att skivaffärerna får lägga ner

Jag har köpt skivor för mer än 1000 kronor i månaden sedan jag var 20 år gammal. På senare år uppemot 2000 kronor i månaden. Jag kan få tag på nästan vad som helst via Internet, men köper allt som jag gillar i fysisk form (CD).

Idag är det ännu en snyfthistoria, denna gången i Allt Om Stockholm. Skivförsäljningen i Sverige har halverats på fem år. Jag har också bidragit till nedgången eftersom jag köper mer än hälften av alla skivor utomlands. Varför ska jag betala 199 kronor på Folk & Rock, eller 159 kronor på CdOn när jag kan beställa skivan från Amazon.com (Amazon USA) för 120 kronor inklusive frakt?. Hur kan det komma sig att det nästan är halva priset för mig att köpa en CD från USA jämfört med svenska skivbutiker?

Hade CD-skivorna kostat 119 kronor hade jag köpt dom i svenska skivaffärer. Det kan tyckas snålt av mig, men jag sparar i genomsnitt över 500 kronor i månaden på att reta upp miljövännerna och koldioxida hem skivorna från USA och med posten hem till min lägenhet.
//
Emil

Dödsstraff för att ha ifrågasatt koranen och kvinnors roll i islam

Afghanistans senat har tillstyrkt att den 23-årige journalisten Perwiz Kambakhsh avrättas för att ha spridit texter som ifrågasätter koranen och kvinnors roll i islam.

Dödsdomen över Kambakhsh fälldes för att han "skändat islam och vantolkat Koranens verser". Det är onekligen svårt att reformera en religion när dom som ifrågasätter/vantolkar delar av den döms till döden.
//
Emil

"Den som sa det han va det"

Daniel Sandström borde inte vara kulturchef på Sydsvenskan. Han borde sitta i skolbänken. På högstadiet.

Så avslutar Sandström sin artikel om Johan Staël von Holstein. Bara namnet skiljer.

Som vanligt uttrycker Sydsvenskans kulturchef sympatier för allt som ligger till vänster om socialdemokraterna och förakt för vanligt god liberalism. För honom är det en demokratifråga (i det här fallet ska det tolkas som ett hot mot demokratin) att släppa in en liberal (Johan Staël von Holstein) i det annars genomsocialismiserade kultursverige. Det är pinsamt i överkant. Det liknar Marita Ulvskogs ökända kommentar att den borgerliga valsegern 1976 kändes som en statskupp. Vänsterhegemonin kämpar med näbbar och klor för att få ha kvar sina privilegier i kultursverige, även under den borgerliga regeringen. Sandströms maktposition på Sydsvenskan är, med samma ord som han fäller om Johan Staël von Holstein i sin artikel, ett "hån mot alla kompetenta kulturarbetare".

Sandströms ställningstagande i Mana-frågan är talande. Han ser en "konspiratorisk hejaklacksretorik i Mana som är djupt problematisk. Alltför ofta får både argumentation och fakta underordnas retorik och demagogi." Ändå vill han ge stöd till tidskriften eftersom, ja här kommer det igen, det är en demokratifråga. Att ifrågasätta stöd till en tidning med konspiratorisk hejaklacksretorik är alltså ett hot mot demokratin medan att ge stöd till en sådan tidning är en demokratifråga eftersom alla ska få komma till tals. Med sådana argument bör stöd också gå till tidningar och tidskrifter drivna av t.ex. Sverigedemokraterna. De är ju minst lika marginaliserade i debatten som den vänster Mana representerar. Jag vill inte ge ett stöd till någon av dem. I den artikeln beskyller han också Dilsa Demirbag Sten för att vara "liberal" och bidra till politisering av kulturrådet. Suck. Sandströms orientering mot socialismen gör honom så förblindad att alla som tycker annorlunda än honom är politiserade: Dom som tycker som jag har rätt, dom som tycker annorlunda är politiserade.

Det är svårt för Sydsvenskan att vara trovärdiga i demokratifrågor med en så förblindad kulturchef.

Låt judarna ha ett land - muslimerna har ju 55

Jag anser att det bästa statsskicket inte bygger på eller hänger sig åt en religion utan att staten förhåller sig neutral till olika föreställningar om det goda livet. De flesta "västliga" demokratier är nuförtiden inte lierade med kristendomen utan har som Sverige släppt sina band med kyrkan. Givetvis finns det spår och traditioner i våra samhällen som leder tillbaka till kristendomen, och för den delen även den gamla goda tiden då polyteism och mångfald rådde. Dessa "spår" kan ifrågasättas, men jag som ateist kan tolerera dem eftersom det rör sig om petitesser.

Per Dahl på Barometern skriver en mycket intressant ledare om förhållandet mellan stat och tro. Han påpekar något som är så självklart att det ofta glöms bort.

"Israel kritiseras ofta för att staten identifierar sig som en judisk stat. På något märkligt sätt anses det av många som snudd på om inte fullt ut, rasistiskt. Dessutom tvivlar samtidigt många av Israels kritiker på om staten kan vara demokratisk. I de förhandlingar som nu startat mellan israeler och palestinier har en av de palestinska förhandlarna – Saeb Erekat – redan sagt att han inte kommer att erkänna Israel som en judisk stat.

Båda förhållningssätten är märkliga. Särskilt om man tänker på att Israel befinner sig i Mellanöstern där 22 stater definierar sig officiellt som arabiska, och 21 stater som muslimska (alla utom Libanon). Det vill säga både arabiska i någon slags kulturell, språklig och etnisk bemärkelse, dels som muslimska i en religiös bemärkelse. I hela världen finns det också 55 stater (minst) som definierar sig som muslimska. Att vara minoritet i dessa länder, etniskt eller religiöst, medför ofta diskriminering. Flera minoriteter i arabvärlden har flytt därifrån på grund av förföljelser."

Det är ett otroligt hyckleri att ifrågasätta Israels rätt att existera som judisk stat när alla ser det som självklart att alla andra länder i regionen är muslimska stater. Om det finns 21 muslimska länder i regionen kan väl ett enda land få vara judiskt.

Dessutom är ett annat argument mot Israels rätt att finnas - att den Israeliska staten är byggt på muslimsk mark, inte hållbart. Innan islam bredde ut sig över stora delar av Syd- sydostasien, Mellanöstern och Afrika bodde judar i regionen och inte minst andra av islam bortträngda och utrotade religioner. Turkiet med omgivning var innan kristendomens olyckliga födelse en naturlig del av det grekiska riket och den kultur som lade grunden till den europeiska civilisationen. Därefter styrde romarriket över hela nordafrika och stora delar av Mellanöstern och Asien. Dagens Istanbul, tidigare Konstantinopel, var huvudstad i det östkrista bysantinska riket mellan år 325 och 1453. Islam har alltså inte mer än någon annan en absolut eller moralisk rätt till den mark som finns i regionen.
//
Emil

Rättelse: Texten är ett debattinlägg av Lisa Abramowicz och inte en ledare av Per Dahl. Det förändrar inget i sak.

Förtryckt av ett lite större land eller ett lite mindre land?

Den urgamla debatten om vem som ska äga Skåne har blossat upp igen efter den dumkonservative DF´aren Søren Krarups utspel. Jyllandsposten rapporterar glatt att några nätomröstningar i svenska tidningar visar att det finns en folklig vilja att låta Skåne återgå till Danmark.

Som man frågar får man svar brukar det heta. Nätomröstningar är i allmänhet inte så pålitliga och i synnerhet inte när de ställer ledande frågor. Aftonbladet räknar in alla svenskar som vill göra sig av med skåningarna i omröstningen. Kvällsposten är lite mer avancerade och gör separat omröstning för svenskar och för skåningar. Men valet är detsamma: Ska skåningarna bli förtryckta av ett lite större land eller ett lite mindre land? Om omröstningarna visar något alls, visar de på svenskarnas förakt mot oss skåningar som efter 300-års blodig assimilationspolitik fortfarande har behållt vår särart.

Historien har lärt oss att Danmark och Sverige skiter i vad vi själv tycker. Det kan ju faktiskt hända att vi vill bestämma själv! Men i den frågan får vi förlita oss på ett föga tilltalande Skåneparti, de anonyma Skånefederalisterna eller Dick Erixson. Vi saknar med andra ord en stark röst. Hur skulle det vara om femklövern satte upp det på programmet?
//
Fabrikören

PS Det är ett känt faktum att Skåne och skåningarna är friast i landet. Vi är också öppna. I USA brukar man säga att det tar fyra år för en invandrare innan han/hon känner sig som en amerikan. Stockholmare och andra invandrare brukar bara kunna hålla emot det skånska gemytet i tre år.

Yttrandefriheten inte värd att försvara?

Debatten kring yttrandefriheten har blivit en smula förvirrad när vissa personer placerar yttrandefrihet och statsbidrag i samma rättighetskategori. Ytterligare grumling av sakfrågan ger Stefan Jonsson prov på när han på DN:s kultursidor försöker bemöta Torbjörn Elenskys utmärkta kritik mot den Europeiska censurtrenden.

Jonsson tar bland annat upp reklam med lättklädda kvinnor. Han betraktar det uppenbarligen som de "vettigaste åtgärderna" att förbjuda sådan reklam. Vem är skyddsobjektet som motiverar ett sådant förbud? Är det kvinnan som frivilligt ställt upp på bilderna och som med all säkerhet fått betalt för att posera naken med en motorsåg mellan benen? Eller är det den som ser reklamen? Jag har då aldrig sett några undersökningar som ger stöd för åsikten att betraktandet av nakna kroppar skulle ge några bestående men. Vill jag få sådan reklam i brevlådan eller på annonstavlor? Nej, det slipper jag gärna men var ska vi dra gränsen? Det finns säkert många kristdemokrater som vill förbjuda reklam där två män eller två kvinnor håller varandra i handen. Låter vi det som för stunden är politiskt korrekt ange gränserna för yttrandefriheten är vi ute på mycket sank mark. Mycket sank mark!!

Som skräckexempel tar Jonsson även upp några andra saker. Reklam riktad till barn t.ex. Jag ser det förbudet som ett kraftigt omyndigförklarande av alla föräldrar. Visst är det urjobbigt när dottern fått syn på något i reklamen och tjatar för att få det. Men som förälder måste man kunna säga nej. Att så många föräldrar delegerat det ansvaret till någon annan (t.ex. staten) är ett tungt vägande skäl till att händelser som i Rödeby kan inträffa. Staten har tydligt visat att de inte klarar av det ansvaret och i mina ögon bör de heller inte ha det. Barn är föräldrarnas ansvar!

Att lägga ut bilder på nakna småpojkar på nätet, som Jonsson också tar upp, ska vara förbjudet för att det rör sig om omyndiga personer som inte samtyckt till publiceringen. Det är inte nakenheten i sig som är förbjuden (ännu så länge).

Att kalla homosexuella för cancersvulster är genomvidrigt. Jag använder gärna min yttrandefrihet till att kalla pastor Gren för avskum. Men jag är inte beredd att ge honom seger på walk over. Genom att förbjuda hans yttranden medger vi att vi saknar argument mot det han står och säger. Stefan Jonsson påstår att: "Man kan använda yttrandefriheten för att motverka sådant." Ändå är det inte yttrandefriheten han vill använda, utan dess raka motsats.

//LibeRatio

Tillägg: En vanlig $vensson har också bloggat om artiklarna.

Senaste nytt om Mana

Ju längre debatten pågår om Mana, desto mer absurda framstår tidningen och ansvariga utgivaren Babak Rahimi. I Expressen påstår Rahimi att Dilsa Demirbag Sten "blankt förnekat rasismen i Sverige och beskyllt ”invandrare” för segregation och diskriminering." Det tror jag knappast att någon sansad bedömare är beredd att anklaga Dilsa för.

Tidningen NEO har dessutom avslöjat att en av grundarna och profilskribenterna i Mana i själva verket är påhittad.

"Enligt uppgifterna till Neo skulle motivet till Babak Rahimis alter ego vara att skaffa tidningen legitimitet i vissa frågor, genom att Irani påstås vara kvinna, kurd och feminist. Det gav också tidningen trovärdighet att ha en medarbetare som kunde rapportera direkt från Iran."

Manipulation, överdrifter och förvrängd verklighetsuppfattning verkar vara Manas signum. Hoppas att kulturrådet inte låter sig manipuleras. Idag avgörs om skattebetalarna ska fortsätta skyffla in pengar i Manas verksamhet. Låt oss hoppas på ett omedelbart stopp.
//
Emil

Tidningen NEO om moralism

Idag kom tidskriften NEO till kontoret. 25 minuter senare hade jag läst ut numret. Antingen hade jag läst artiklarna tidigare på NEO:s hemsida eller så fann jag dem ointressanta. Och är det inte så att NEO blir tunnare för varje nummer?

Det enda jag fastnade för var Lydiah Wålstens artikel "varning för vanligt folk", som påstår att vi, vid sidan om en storebrorsstat, har fått ett helt folkrörelsesverige som vill bestämma över oss.

"En gång var det sura gubbar, företrädelsevis kyrkans män, som kom med pålagor. I dag är det grupper som tidigare kämpade för att bryta av moraliska pekpinnar som säger vad som är rätt eller fel för andra människor.
- Det är intressant att moralismen i dag förvaltas av grupper som i andra sammanhang vill gälla som radikala, speciellt inom det sexuella, säger Bauhn (Per Bauhn, min anmärkning)"
//
Emil

4-5 miljoner hit eller dit - Det är ju för en god sak!

Region Skåne satsar på viktiga politiska frågor som hur man påverkar folks livsstil. 4-5 miljoner pumpas in i Centrum för Livsstilsfrågor i år. Hur mycket som har lagts på förstudier och politiska arvoden är för mig okänt. Men det lär vara minst sjusiffrigt. Man har nyligen anställt en teolog-etiker som forskningsledare. Hon ska nu lära Simrishamnsborna att leva rätt. Därefter regionen, landet och världen!

Hebein om ansvar:

Motsatsen till en offerkultur eller offerideologi är en ansvarsideologi. Heberlein menar att vi tillskriver människor mänsklighet och värdighet när vi tillskriver dem ansvar: ”Detta är nödvändigt för individens självrespekt och uppfattning av sitt eget värde. Vi tillerkänner människan ett värde när vi anser henne vara ansvarig för sina felaktiga handlingar – vi tar honom eller henne på allvar som en självständig agent”, skriver hon.

Bra skrivet, men vad gör en sådan person som forskningsledare i offerkulturens högborg?

Finns det verkligen inte mer lämpliga hål att stoppa pengarna i? Det borde finnas eftersom Region Skåne är fattigast i landet.
//
Fabrikören

Det går inte att bedriva debatt utan fakta

Socialdemokraterna har meddelat att de tänker ta debatten med Sverigedemokraterna.

Västerbottens-Kuriren menar att det är en riskabel strategi.

"Fel doserat kan det ge allvarliga biverkningar. Man måste veta varför man tar debatten och vad man står för, vad det är man vill bekämpa i sak, annars kan det hela mest bara ge populisterna ökad uppmärksamhet och status utan någon motverkan. Därför är det inte någon entydigt positiv nyhet att socialdemokraterna nu vill bilda ett internt nätverk för att på bred front ta en aktiv debatt med sverigedemokraterna."

Jag förstår deras farhåga. I den svenska debatten har de moraliska argumenten haft företräde. Det gäller att framstå som mer god än sin debattmotståndare. När debatten ska tas med Sverigedemokraterna, som inte delar den politiska elitens fokus på att vara den "godaste", blir det svårt att vinna en debatt. Framförallt frågar jag mig hur Socialdemokraterna ska kunna ta debatten samtidigt som de inte bryr sig om fakta i frågan. För inte så länge sedan tvingades socialdemokraterna i Bromölla ta tillbaka sitt beslut om att ta reda på invandringens ekonomiska effekter efter att Ulvskog reagerat.

Svenska politiker från etablerade partier måste kunna diskutera invandringens ekonomiska konsekvenser och landets humanitära ambitioner samtidigt. Annars leder det till en sämre integration och att Sverigedemokraterna vinner debatten. Länder som Storbritannien och Kanada framställs i Sverige som föredöme i invandrings- och integrationsdebatten. De har en uttalad strategi för att maximera de ekonomiska vinsterna av migrationen. Där är det självklart att invandringens ekonomiska effekter kontinuerligt utvärderas. I Sverige blundar vi för kostnaderna när vi istället borde justera politiken så att invandringen också gynnar Sverige som land. För hur gärna och ofta det än påpekas att invandringen är en tillgång för Sverige så är det i dagsläget inte sant.

Det enda raka är att erkänna att dagens migrations- och integrationspolitik innebär stora kostnader. Exakt hur stora kostnader bör utredas. Dessa kostnader bör vägas mot de humanitära ambitioner Sverige som land vill värna.
//
Emil

Nu får saudiska kvinnor köra bil - kanske - om några år

Den av wahabismen svårt plågade ökenstaten Saudiarabien öppnar som sista land i världen upp för kvinnor att få köra bil. Teknikens värld rapporterar att en kvinnlig lobbygrupp med stöd av FN lyckats få gehör för en förändring. Men de goda nyheterna är kanske förhastade. Det verkar som att staten hittat på andra sätt att förhindra kvinnlig bilkörning:

"Om man får tro en saudisk regeringsanställd kommer det dock att dröja innan kvinnor i praktiken kommer att kunna köra bil. För det första blir beslutet inte officiellt förrän sent i år. För det andra kan det ta flera år för kvinnorna att ta sig förbi de byråkratiska hinder som körkort, försäkring och köp av bil kan innebära."

Saudiarabien tillhör defenitivt topplistan av världens skurkstater. Jag har tidigare skrivit om att landet sponsrar moskébyggen i Sverige. Det går inte att bortse från att de genom sponsringen vill sprida sin extrema variant av islam. Det är som att Nordkorea tillåts sätta upp inskolningsläger i Juche-ideologin, deras variant av leninism-marxismenm, i Sverige.

"Mana klart antisemitisk"

En av Sveriges ledande forskare om antisemitism, Henrik Bachner, skriver på Axess att tidningen Mana är klart antisemitisk.

"Kritiken mot Mana är emellertid välgrundad. Tidskriftens återkommande bruk av antisemitiska motiv och stöd för antijudisk propaganda är lätt att belägga. Det går till och med att hävda att den ovan beskrivna historieinverteringen och därmed sammanhängande diaboliseringen och avhumaniseringen av den judiska staten utgör ett ledmotiv i Mana."

Jag har tidigare inte tagit ställning till om Mana är antisemitisk eller inte utan argumenterat för att en tidning som Mana inte borde få statligt stöd överhuvudtaget. Det innebär alltid en politisering när staten via ombud ska bestämma vem som ska ha pengar och vem som blir utan. Nu har Mana och andra vänsterdebattörer den dåliga smaken att klaga på politisk styrning. Det har ju alltid handlat om politisk styrning, särskilt när det gäller "feminism" och "antirasism" där vänsterns tolkning av begreppen fått företräde och därmed pengar. En rad institutioner har byggts upp av Socialdemokraterna och deras stödpartier i syfte att påverka oss, förutom stöd till tidskrifter som Mana en rad universitetsinstitutioner och Centrum mot Rasism. Nu när den politiska majoriteten svängt och de själva får känna på politisk styrning är det inte lika kul längre. Allt är politik! Heter det inte så bland vänstergrupper?

Mats Skogkär skriver en utmärkt text om frågan i Sydsvenskan:

"...yttrandefrihet är en sak – rätten till statliga bidrag för att föra ut dessa åsikter en annan. Någon sådan rätt finns inte, lika lite som någon har en oavvislig rätt att få sina åsikter publicerade i Sydsvenskan."

Skogkär uppmärksammar också, vilket Lilla Torg Liberalerna tidigare skrivit om, vänsterns - i det här fallet Manas - upprepade rasism mot kvinnor med utländsk bakgrund.

"Personer som tillhör någon av alla de minoriteter som tidskriften säger sig värna om, men som inte delar redaktionens speciella syn på diskriminering och rasism, får räkna med särskild uppmärksamhet. På dem klistras föraktfulla epitet som exempelvis ”husneger” eller varianten ”husnigger”.

Om integrationsminister Nyamko Sabuni (fp) kan det låta så här (Mana 2006:5):
”Det är glasklart att både hon som är afrosvensk och Tobias Billström, den nya bisexuella migrationsministern, har fått sina statsrådsposter som alibi för den gangsterkapitalistiska politiken, i belöning för att de förnekar den strukturella diskrimineringen och rasismen.”"

Mana förtjänar inte statligt ekonomiskt stöd. Deras argumentation om politisering är förljugen och deras antisemitism belagd.
//
Emil

Upprop: Avskaffa negativa rättigheter!

Det kan inte vara annat än diktatoriskt skolade statsvetare och filosofer som har kommit på att rättigheter som rätten till liv och rätten till egendom är negativa rättigheter. Det är lika sant som att DDR var demokratiskt.

Fikonlövet de diktatoriska språkförstörarna gömmer sig bakom är att en negativ rättighet inte kräver någon handling. Ursäkta, men är det inte förbannat positivt att en så grundläggande rättighet inte kräver någon handling? Det gör det så mycket enklare att respektera rättigheten.

RastaFarI har förstått språkets betydelse för länge sedan. Att kalla förtryck för oppression är naturligtvis bara ett sätt för Mammon att få det till att låta mer positivt. Downpression är ett mer passande ord, för att beskriva kapitalets negativa inflytande på oss.

Det är hög tid att vi anhängare av de mest grundläggande rättigheterna tar makt över språket och kallar rättigheterna vid sitt rätta namn - positiva rättigheter!

Spead the word!
//
Fabrikören

Kafkaförbudet mot kvällskebaben uppskjutet

Jag har tidigare rapporterat om tjänstemännen i Ystad som både anser sig veta om Ystadborna vill ha Kebab kvällstid och inte tycker de behöver vänta på att beslut klubbas innan de implementerar dem.

Ansvarig politiker ryter till i Kafkaland:

- Eftersom det inte har fattats något beslut om nya torgstadgar får de nuvarande bestämmelserna gälla, säger Ronny Nielsen (m), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

...

Ändå vill han inte kritisera kommunens handläggning.

- Men det har gått för fort, säger han.

I samråd med förvaltningschefen har Ronny Nielsen kommit fram till att erbjuda Avdullah Gashi en förlängning av tillståndet under ett halvår. Under tiden kan de nya stadgarna behandlas politiskt. Blir det inte några förändringar kan Avdullah Gashi fortsätta att sälja mat kvällstid även därefter. Blir det nya kvällsregler, ska torghandlarna varskos i god tid, enligt Ronny Nielsen.

Är det meningen att Avdullah Gashi ska tacka och buga nu?

Det hade nog varit bättre om allehanda-ledaren var ledare i Ystad:

1846 avskaffades skråväsendet i Sverige och och fullständig näringsfrihet infördes 1864. Lite senare, i januari år 2008, beslutade Ystads kommun att ge kebabvagnen på Österportstorg ett halvårs respit.
//
Fabrikören

Vad har Malmö emot vietnamesiskt kaffe?

Malmö var först och störst i landet med att bli Fair Trade City. Årligen storsatsas det på allt från namninsamlingar, reklamkampanjer, påtryckningar på affärslivet, teaterföreställningar, informationsträffar och så vidare ... in absurdum.

Ett av de mer sjuka exemplen är att kommunen finansierar en provsmakning av kaffe och te kombinerad med namninsamling för att kaffeautomaterna på myndigheten Malmö Högskola ska ha rättvisemärkt kaffe.

Hade det bara varit olika myndigheter som försökte pådutta varandra sin obegränsade godhet, hade jag inte brytt mig. Men nu är det så att de gör det för mina och alla andra skattebetalares pengar. Ingen vet exakt hur mycket det här enorma reklamjippot kostar oss. Men med tanke på att bidrag har givits för omkring en miljon årligen och väldigt många kommunanställda har lagt väldigt många arbetstimmar på det är det trolig att vi snackar om minst ett par miljoner skattekronor om året.

Och vad får vi för det - dyrare kaffe, samtidigt som rika bönder i Sydamerika kan fortsätta en olönsam verksamhet och konkurrera med hårt arbetande vietnameser som bara försöker få en fair deal. Timbro har belyst (o)nyttan med rättvisemärkning i en bra liten rapport som kommunfullmäktige i Malmö borde läsa innan fler skattekronor slängs i sjön.

Johan Norberg gör en kort och korrekt analys av Rättvisemärkt. Det är helt ok att de säljer en lögn, det finns det många som gör. Men det är inte ok när blåögda politiker använder mina skattekronor för att hjälpa föreningen att sälja sin lögn.
//
Fabrikören