Inte så konstigt att skivaffärerna får lägga ner

Jag har köpt skivor för mer än 1000 kronor i månaden sedan jag var 20 år gammal. På senare år uppemot 2000 kronor i månaden. Jag kan få tag på nästan vad som helst via Internet, men köper allt som jag gillar i fysisk form (CD).

Idag är det ännu en snyfthistoria, denna gången i Allt Om Stockholm. Skivförsäljningen i Sverige har halverats på fem år. Jag har också bidragit till nedgången eftersom jag köper mer än hälften av alla skivor utomlands. Varför ska jag betala 199 kronor på Folk & Rock, eller 159 kronor på CdOn när jag kan beställa skivan från Amazon.com (Amazon USA) för 120 kronor inklusive frakt?. Hur kan det komma sig att det nästan är halva priset för mig att köpa en CD från USA jämfört med svenska skivbutiker?

Hade CD-skivorna kostat 119 kronor hade jag köpt dom i svenska skivaffärer. Det kan tyckas snålt av mig, men jag sparar i genomsnitt över 500 kronor i månaden på att reta upp miljövännerna och koldioxida hem skivorna från USA och med posten hem till min lägenhet.
//
Emil

Dödsstraff för att ha ifrågasatt koranen och kvinnors roll i islam

Afghanistans senat har tillstyrkt att den 23-årige journalisten Perwiz Kambakhsh avrättas för att ha spridit texter som ifrågasätter koranen och kvinnors roll i islam.

Dödsdomen över Kambakhsh fälldes för att han "skändat islam och vantolkat Koranens verser". Det är onekligen svårt att reformera en religion när dom som ifrågasätter/vantolkar delar av den döms till döden.
//
Emil

"Den som sa det han va det"

Daniel Sandström borde inte vara kulturchef på Sydsvenskan. Han borde sitta i skolbänken. På högstadiet.

Så avslutar Sandström sin artikel om Johan Staël von Holstein. Bara namnet skiljer.

Som vanligt uttrycker Sydsvenskans kulturchef sympatier för allt som ligger till vänster om socialdemokraterna och förakt för vanligt god liberalism. För honom är det en demokratifråga (i det här fallet ska det tolkas som ett hot mot demokratin) att släppa in en liberal (Johan Staël von Holstein) i det annars genomsocialismiserade kultursverige. Det är pinsamt i överkant. Det liknar Marita Ulvskogs ökända kommentar att den borgerliga valsegern 1976 kändes som en statskupp. Vänsterhegemonin kämpar med näbbar och klor för att få ha kvar sina privilegier i kultursverige, även under den borgerliga regeringen. Sandströms maktposition på Sydsvenskan är, med samma ord som han fäller om Johan Staël von Holstein i sin artikel, ett "hån mot alla kompetenta kulturarbetare".

Sandströms ställningstagande i Mana-frågan är talande. Han ser en "konspiratorisk hejaklacksretorik i Mana som är djupt problematisk. Alltför ofta får både argumentation och fakta underordnas retorik och demagogi." Ändå vill han ge stöd till tidskriften eftersom, ja här kommer det igen, det är en demokratifråga. Att ifrågasätta stöd till en tidning med konspiratorisk hejaklacksretorik är alltså ett hot mot demokratin medan att ge stöd till en sådan tidning är en demokratifråga eftersom alla ska få komma till tals. Med sådana argument bör stöd också gå till tidningar och tidskrifter drivna av t.ex. Sverigedemokraterna. De är ju minst lika marginaliserade i debatten som den vänster Mana representerar. Jag vill inte ge ett stöd till någon av dem. I den artikeln beskyller han också Dilsa Demirbag Sten för att vara "liberal" och bidra till politisering av kulturrådet. Suck. Sandströms orientering mot socialismen gör honom så förblindad att alla som tycker annorlunda än honom är politiserade: Dom som tycker som jag har rätt, dom som tycker annorlunda är politiserade.

Det är svårt för Sydsvenskan att vara trovärdiga i demokratifrågor med en så förblindad kulturchef.

Låt judarna ha ett land - muslimerna har ju 55

Jag anser att det bästa statsskicket inte bygger på eller hänger sig åt en religion utan att staten förhåller sig neutral till olika föreställningar om det goda livet. De flesta "västliga" demokratier är nuförtiden inte lierade med kristendomen utan har som Sverige släppt sina band med kyrkan. Givetvis finns det spår och traditioner i våra samhällen som leder tillbaka till kristendomen, och för den delen även den gamla goda tiden då polyteism och mångfald rådde. Dessa "spår" kan ifrågasättas, men jag som ateist kan tolerera dem eftersom det rör sig om petitesser.

Per Dahl på Barometern skriver en mycket intressant ledare om förhållandet mellan stat och tro. Han påpekar något som är så självklart att det ofta glöms bort.

"Israel kritiseras ofta för att staten identifierar sig som en judisk stat. På något märkligt sätt anses det av många som snudd på om inte fullt ut, rasistiskt. Dessutom tvivlar samtidigt många av Israels kritiker på om staten kan vara demokratisk. I de förhandlingar som nu startat mellan israeler och palestinier har en av de palestinska förhandlarna – Saeb Erekat – redan sagt att han inte kommer att erkänna Israel som en judisk stat.

Båda förhållningssätten är märkliga. Särskilt om man tänker på att Israel befinner sig i Mellanöstern där 22 stater definierar sig officiellt som arabiska, och 21 stater som muslimska (alla utom Libanon). Det vill säga både arabiska i någon slags kulturell, språklig och etnisk bemärkelse, dels som muslimska i en religiös bemärkelse. I hela världen finns det också 55 stater (minst) som definierar sig som muslimska. Att vara minoritet i dessa länder, etniskt eller religiöst, medför ofta diskriminering. Flera minoriteter i arabvärlden har flytt därifrån på grund av förföljelser."

Det är ett otroligt hyckleri att ifrågasätta Israels rätt att existera som judisk stat när alla ser det som självklart att alla andra länder i regionen är muslimska stater. Om det finns 21 muslimska länder i regionen kan väl ett enda land få vara judiskt.

Dessutom är ett annat argument mot Israels rätt att finnas - att den Israeliska staten är byggt på muslimsk mark, inte hållbart. Innan islam bredde ut sig över stora delar av Syd- sydostasien, Mellanöstern och Afrika bodde judar i regionen och inte minst andra av islam bortträngda och utrotade religioner. Turkiet med omgivning var innan kristendomens olyckliga födelse en naturlig del av det grekiska riket och den kultur som lade grunden till den europeiska civilisationen. Därefter styrde romarriket över hela nordafrika och stora delar av Mellanöstern och Asien. Dagens Istanbul, tidigare Konstantinopel, var huvudstad i det östkrista bysantinska riket mellan år 325 och 1453. Islam har alltså inte mer än någon annan en absolut eller moralisk rätt till den mark som finns i regionen.
//
Emil

Rättelse: Texten är ett debattinlägg av Lisa Abramowicz och inte en ledare av Per Dahl. Det förändrar inget i sak.