Stefan Jonsson, författare och kulturskribent, är en av alla dessa vänstermänniskor som skriver strunt i liberala tidningar. Hur dessa måndagsexemplar har fått anställning på sveriges stora tidningar övergår mitt förstånd.
Stefan gillar inte samhällsutvecklingen. Han skriver i DN att har längtar till ett samhälle där han slapp "välja skola åt barnen. Slapp välja läkare, pensionsfond, försäkring, elleverantör, oktantal och avdragsform. Valen fordrar en oerhörd kraftansträngning. Jag måste läsa in mig, surfa runt, och sedan måste jag armbåga mig fram för att få tag i rätt blankett. Då längtar jag efter direktörslivet, välfärdsapparaten, den svenska modellen, kommunismen." (min markering)
Bara i ett sådant samhälle, skriver Jonsson, kan man äntligen bli individ.
Det verkar som den "lärde" kulturarbetaren är en av alla dessa människor som inte har någon djupare kunskap om kommunismens brott mot mänskligheten, något som Per T Olsson skrev om i dagens Sydsvenskan. För det måste väl vara kunskapsbrist som får en person att föredra kommunism framför valfrihet, massmord framför att leta blanketter, diktatur framför konsumentmakt.
//
Casparus Due
söndag 9 september 2007
Stefan Jonsson längtar till kommunismen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det är inte så sällan man läser dumma saker i tidningar. Men den här sticker ändå ut i sin extrema dumhet. Den är så dum att man börjar undra om den är på allvar.
Det var här jag tänkte börja kommentera artikeln, men den är helt enkelt för dum.
Det där med direktörerna var i och för sig ganska underhållande. Man kanske skulle bli en sån där direktör som har folk till att välja allt för en. Frågan är bara vem man ska välja till att välja ut folket som ska välja åt en. Vad jobbigt allting blev nu!
Det finns ju hur många wannabe-diktatorer som helst. Kan han inte anlita en av dem till att fatta alla beslut åt honom? Vill han satsa på hög profil kan han kanske fråga Åsa Linderborg :)
Skicka en kommentar