onsdag 22 augusti 2007

Svik inte de begåvade barnen

I en schweizisk studie som löper mellan 1995 fram till 2008 följer forskare barn som kunde läsa och/eller räkna redan vid skolstarten upp till deras inträde i vuxenlivet. Barnen delas in i tre kategorier: TL – Tidiga läsare, TR – Tidiga räknare och TLR – Tidiga läsare och räknare.

De skillnader gentemot de jämngamla barnen som barnen i de här tre kategorierna uppvisade vid skolstarten har blivit större efter 5 år och avståndet fortsätter att öka. Men i många fall sker det en abrupt förändring högre upp i klasserna när studiekraven ökar. De barn som haft väldigt lätt för sig i början är helt enkelt inte förberedda på de höjda kraven och har inte behövt tillägna sig någon fungerande studieteknik. Det är en myt att de begåvade barnen inte behöver särskild uppmärksamhet och stöd i skolan. Tyvärr tycks fördomar också spela en roll. I många av de svenska skolorna har en viss förbättring skett och graden av individanpassning har ökat, men det är långt ifrån tillräckligt.

För egen del kom kallduschen när jag började plugga på universitet. Plötsligt gick det inte längre att ögna genom boken 10 minuter innan provet och ändå spetsa det. En stor del av skoltiden var jag fruktansvärt uttråkad. Varför skulle jag läsa ett kapitel i veckan när jag kunde läsa ut boken på en kväll? Varför skulle jag ta ut satsdelar och försöka skilja mellan adjektiv och adverb när jag instinktivt visste hur meningen skulle se ut? Men även om jag låg långt över de flesta av mina klasskamrater när det gällde kognitiv förmåga var jag fortfarande jämngammal med dem socialt.

Min 9-åriga dotter tillhör också TLR-gruppen. Enligt ett diagnostiskt prov ligger hennes läshastighet och läsförståelse på en 17-årings nivå. Mot slutet av nollan började hon nosa på tvåornas matteböcker.

Att ge de begåvade eleverna det stöd de behöver är en minst lika stor utmaning som att ge de som har det svårt i skolan stöd och hjälp. Kanske rent av en större utmaning på grund av de fördomar som råder på många håll. ”Varför lägga tid på Lisa som är så duktig i skolan. Hon klarar sig ju själv.”

Alla barn förtjänar respekt för sin person och sina behov!!

Ett radikalt, men mycket klokt förslag är att slopa årskursindelningen och att individanpassa utbildningen ännu mer än vad som görs idag. Det borde rimligtvis gå att erbjuda de begåvade barnen utmaningar genom hela skolgången och att lära ut studieteknik i takt med att kraven ökar. Socialdemokratins ”One size fits all” är en fullständigt förkastlig modell för skolan.

//LibeRatio

[Länk till artikel i DN]

5 kommentarer:

Casparus Due sa...

Bra skrivet. Jag förstår inte varför det ska vara så känsligt att uppmuntra också de "duktiga" eleverna att maximera sina prestationer. Det är ju förhoppningsvis dem som ska skapa mervärde som vi andra dumsallar kan leva av i framtiden.

Min bror är lärare. När eleverna räknat klart ett kapitel i matteboken blir det teckning för att de inte ska hamna för långt före övriga elever.

Jakob sa...

Mer individuell anpassning har väl alla varit för de e resurserna som inte räckt till. Förstår inte din antisocialdemokratiska slutkläm då de e aliansen som gjort mest besparingar på just skolan.

Du har en klar poäng i det du skriver om att skolan sviker de barn som ligger före, men ja förstår inte varför du beskyller just socialdemokrater för detta.

LibeRatio sa...

Dagens skola är är i stort sett ett resultat av alltför många års socialdemkoratiskt skolpolitik, vilken prioriterat ner kunskap och lärande till förmån för homogenitet. Det kommer att ta tid innan Alliansen vänt den skutan men jag har gott hopp om det kommer att hända. Kunskaper och respekt för individen står långt högre i kurs hos Alliansen är hos den rödgröna sörjan.

Fabrikören sa...

Dessutom är resursbrist en klen förklaring. I internationella jämföelser har vi hög lärartäthet och bra stödresurser. Det är inte där skon klämmer. Det är helt enkelt en ideologisk fråga som legat och pyrt på lärarhögskolan sedan 68-vänsterns dagar.

Jakob sa...

OK. Jag håller med om att man hittills och fortfarande missar de begåvade barnen och prioriterat den special anpassning som det finns resurser till på att hjälpa de barn som legat efter. Och det är till stor del på grund av okunskap om TLR barnens speciella behov, men du kan knappast säga att alliansen eller 90:talets blåa regering, för den delen, har gjort något för den gruppen av barn. Det ända jag minns den tidigare blåa regering gjorde var att förändra lagstiftningen kring privatskolor och som ja ser det så är det knappast en betydande del av den grupp av barn vi talar om som har råd med sådana skolor.

Men du menar alltså att Läroplanen från 1980 som antagligen berörde dig (jag bara gissar nu, vet inte hur gammal du är) och läroplanen från 1994 som berörde din dotter båda framlagda av höger regeringar, inte har något med hela den här saken att göra. Det är alltså läroplanen ända från 1967, som är den senaste som en socialdemokratisk regering lagt fram som du mycket riktigt påpekar, som är den som på något mystiskt o oförklarligt sätt legat kvar genom alla åren och med sin förhäxade onda hand har skadat och svikit dig o din dotter. Onda hemska socialdemokrater. Fy dom. Eller så e de bara du som vägrar inse fakta.

Och av det jag sätt hittills så har inte alliansens förslag varit speciellt begåvade på denhär fronten. Ja har sätt förslag som ska göra det svårare för elever som halkat efter att komma in på högre utbildningar snarare än det som du efterfrågar. Jag har sätt löjliga förslag om att förbjuda mobiltelefoner och hört förslag om kvalitet framför kvantitet som luktar segregation långa vägar. Men än har inte din blålila sörja regerat klart så vi får väl vänta o se.

Det är dock läskigt att läsa hur du helt okontrollerat beskyller Socialdemokrater för allt ont utan att egentligen ha koll. Planlös smutskastning skulle ja kalla det.