Att läsa Michel Houellebecq är motsatsen till att se lekprogram på TV. Författaren själv framstår som bitter, huvudpersonerna i böckerna likaså och inte minst recensenterna överträffar sig själva i skarpsinnig bitterhet. Jag har precis läst ut hans senaste bok som är översatt till svenska: Refug. Även om den inte är lika bra som Plattform finner vi samma grymma civilisationskritik och många glimtar av hans briljans som författare.
Det är till och med underhållande att läsa OM boken. Cecilia Bornäs i Sydsvenskan kallar boken "en av de obehagligaste samtidssatirer jag har läst." Roland Paulsen i Stockholms fria tidning skriver att boken fylls av en "brutalrealism som förenar oöverträffad träffsäkerhet med unken islamofobi och biologism." Han passar också på att leverera den skarpsinniga analysen att "I dag arbetar vi inte för att skapa tillväxt. Vi framstimulerar tillväxt för att skapa arbete." vilket för mig i moderatstämmans kölvatten låter som dagens sanning. "Den är fullspäckad med spetsfundiga och drastiska formuleringar. Men på ett djupare plan är det en otäck bok." skriver Anders Paulrud i Aftonbladet. Ola Wihlke på Arbetarbladet kommer sanningen nära när han kallar Houellebecq för arvtagare till såväl Albert Camus som Schopenhauer.
//
Casparus Due
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar