DN kultur (oberoende syndikalistisk) tillåter kommentar på Andreas Malms artiklar om den galopperande islamofobin. Carl Rudbeck skriver en sansad, men för Malm förödande, essä som sticker hål på hans argumentation. Och inte ett enda personangrepp i sikte.
Om sociologisk forskning talar sanning vill de flesta muslimer som kommit till Europa leva helt vanliga liv. De är varken det hot som Bruce Bawer och Bat Ye'or gör dem till men de är inte heller de ständigt förödmjukade offer som Malm hittar överallt.
De har i många fall flytt från religiöst och politiskt förtryck i sina hemländer till Europa där de får de dyrka vilken gud de vill. Att det sker inom de liberala ramar som tillåter kritik ser Malm som ett tecken på förnedring och förföljelse. Andra kallar det frihet.
//
Emil
onsdag 20 februari 2008
DN kultur (oberoende syndikalistisk) tillåter kommentar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Är det du eller DN som är syndikalist egentligen?
Som privat tidning står det fritt för DN att skriva vad de vill och publicera vad de vill (inom lagens ram). Du kan naturligtvis ha vilka synpunkter du vill på deras innehåll, men det ger dig ingen automatisk replikrätt. I en marknadsekonomi har du dock möjligheten att starta en egen tidning om du inte samtycker med DN. Hurvida denna bär sig eller inte beror på hur dess läsare=konsumenter finner det värt att betala för det som publiceras i den.
Det är liberalism!
Jag kräver ingenting av DN, eller DN-kultur. Jag vill påpeka att DN-kultur agerar som syndikalisternas språkrör. Det bådar inte väl för DN:s anseende och därför bör de privata ägarna avskeda de ansvariga och sparka ut syndikalisterna. I en marknadsekonomi har journalisterna möjligheten att starta egen tidning och har ingen rätt att få skriva på DN.
Jag ska ärligt erkänna att jag tyckte att det fanns flera svagheter i Malms artiklar, ska kommentera dem på min blogg när tid ges, men det är fortfarande DN:s bedömning vad de vill publicera. Eftersom Kultursidan INTE är politisk (vilket den ibland beskylls för av somliga) så ser jag det som ett sundhetstecken att de faktiskt ger utrymme för olika artiklar och perspektiv. Säga vad man vill om Malms artikel, men den går inte obemärkt förbi och den skapar debatt - dessa två kriterier bör väl vara ett bra betyg för DN Kultur? Personligen har jag inget emot att läsa "syndikalistiska" texter i DN även om jag själv är grön liberal. Kloka tidningar ser det som en tillgång att presentera flera perspektiv. Göteborgsposten, som är oberoende liberal, har t.ex. även s-krönikörer och gröna krönikörer på sin ledarsida.
Ja, flera perspektiv hade varit bra.
Det är onekligen något märkligt att kulturredaktionen på Sveriges största dagstidning har gjort syndikalismen/kommunismen till sin husideologi. Andreas Malm och Stefan Jonsson som är de två som skriver oftast ligger till vänster om vänsterpartiet. Då och då slinker det igenom någon skribent med liberal profil. Det är detta omvända förhållande som borde vara oacceptabelt för ägarna.
Sedan får vi inte glömma huvudfrågan i debatten om DN, de uppenbara lögnerna som artiklarna tenderar att ha, och kulturchefens ovilja att ta avstånd från dem.
Jag förstår inte tharands kritik. Klart DN får publicera vad de vill och klart DN får ta in vilka skribenter de vill oavsätt hur långt ut i kosmos skribenten är på den politiska skalan. Mig veterligen har ingen uttryckt sin vilja att beskära DN denna rättighet.
Men vi andra har rätt att bli upprörda, kritisera DN, skriv att DN är en syndikalistisk skittidning, uppmana tidningen att ta in andra skribenter och uppmana andra till att inte köpa tidningen, etc, etc.
Det är knappast liberalism att en tidning inte får utsättas för kritik.
Det är klart att ni får tycka vad ni vill om DN!
Men samtidigt får DN tycka vad de vill och publicera vad de vill. Jag tycker bara att det är lite komiskt att så fort som DN Kultur publicerar något som står i strid med den liberala ideologin så beskyller många liberaler dem för att vara syndikalister/kommunister.
Jag tycker att det har ett lätt patetiskt skimmer sänker trovärdigheten för liberalism, eftersom denna bl.a. bygger på att tidningar faktiskt ska få tycka vad de vill - oavsett om det står i strid med liberalismen eller ej - det är få ideologier förunnat. Att anklaga allt avvikande för "kommunism" är inte bara befängt (eftersom det i DN:s fall oftast bara visar att man har ett svagt begrepp om vad som är kommunism) - utan det leder också tankarna till kulturpolitiken i ett stort land i Öst under 1900-talet (där allt av partiet/ledaren "oönskat" benämndes formalism), vilket är mycket läskigare!
DN är ju trots allt en "oberoende liberal" tidning och publicerar liberala tankar på ledarsidan. Är det så mycket att bråka om så fort de publicerar andra perspektiv på kultursidan?
Tharand,
Igen, mig veterligen har INGEN har uttryckt åsikten att DNs rätt att publicera vad de vill skall inskränkas. Så varför envisas du med att skriva "DN tycka vad de vill och publicera vad de vill"? Du debatterar inte mot någon med det påståendet då alla håller med.
Och jag ser heller inget fel i att benämna DN-skribenter som malm och stefan Johnsson som kommunister/syndikalister/hezbollahanhängare etc. Det ÄR de ju och säger det själv. I den politiska debatten väljer man självmant vem man vill associera sig med. Därför kan man även kritiseras för det. Om DN (oberoende liberal), väljer att låta sig vara megafon åt sådana åsikter, så tycker jag att andra har rätt att påtala och kritisera det.
Det är yttrandefrihet och liberalism. Liberalism är inte bekväm konformism och brist på ryggrad.
Det jag vill kritisera är att ni kritiserar DN Kultur och deras skribenter i första hand på basis av att ni stämplar dem som syndikalister/kommunister - inte för vad de faktiskt skriver i sina artiklar! Det är inte seriöst och antyder bara att ni inte kan bemöta deras faktiska texter med sakliga argument, utan att ni stämplar dem för deras politiska åsikter. Ni försöker sätta likhetstecken mellan DN och syndikalism bara för att de publicerar en text av en syndikalist istället för att diskutera vad han faktiskt skriver i sin text. Ska t.ex. inte Lars Ohly få skriva debattartiklar i DN heller bara för att han kallar sig kommunist? Då blir ju DN en "megafon för sådana åsikter"?
En gång till:
Det är märkligt att kultursidorna i Sveriges största dagstidning DOMINERAS av personer med syndikalistiska/kommunistiska (och i vissa fall islamistiska) sympatier. De ska givetvis få komma fram. MEN ägarna borde inte acceptera att cheferna gjort sådana extremistiska åsikter till huvudfåran i dabatten. Det är inget annat än skamligt.
Nu tycker jag du är orättvis Tharand. Det finns gott om skribenter som pekat på en ofantlig massa fel i tex Malms artiklar (alltså inte bara hans lögner riktat mot Norberg och Rojas). Se tex Ingerö och mattias Svensson.
Sedan Är ju mycket av tokigheterna i dessa artiklar att de utgår från en kommunistisk/syndikalistisik/whatever syn på världen. Om man är kommunist så ser man ju företagande per definition som utsugning och kan då komma med vansinniga slutsatser som att handel=koloniaIism eller slaveri. Om man leninism så är fascism per definition en borgerlig reaktion mot klasskampen (se tex esbati), varvid fascist-stämpeln eller för den delen rasist-stämpeln med lätthet kan klistras på varje liberal eller borgerlig med diffusa samband. Referenspunkterna är ju fullständigt förskjutna och synen på mätbara parametrar i vår omvärld fullständigt uppåt vägarna.
Men i ärlighetens namn kan jag tycka att det är svårt att bemöta en artikel skriven av en fullblodskommunist som stödjer Hezbollah. Det är liksom svårt att hitta en mening som man håller med om och därför kan ett bemötande bli nästan lika långt som den ursprungliga artikeln.
Skicka en kommentar