fredag 23 november 2007

Fel väg med "Buy Nothing Day"

Imorgon är det för några En Köpfri Dag, dvs. en dag då de säger sig reagera mot shopping- och konsumtionshets. Men som Magnus Andersson (cuf) tydliggör i sin krönika på Politikerbloggen handlar det snarare om en stöld från världens fattigaste - samma människor som vänstern säger sig värna om.

Magnus skriver bland annat: "I en rättvis värld tillåts alla handla på lika villkor, utan tullar eller subventioner. Allt annat är orättvist. Handel ger ekonomisk tillväxt, som också är förutsättningen för allt miljöarbete. För vem kan tänka på att vara miljövänlig om man inte har mat och vatten?"

Valet mellan mat för dagen eller miljöarbete för de fattigaste är inte svårt. Det är vi i den rika delen av världen som kan välja. Men behöver vi verkligen det? Behöver vi avstå från konsumtion för att t.ex. förbättra miljön?

I morse på SVT:s Gomorron Sverige intervjuades en kvinna som minimerat sin konsumtion under det senaste året. Ganska talande att hon inte tänker fortsätta sitt "experiment". Mer intressant var företagsekonomen Pernilla Jonsson. Hon var av åsikten att vi mer och mer kommer att konsumera tjänster i framtiden. Det låter väldigt sannolikt. Materiellt sett har de flesta i den rika delen av världen allt de behöver. De har mat, kläder, ett tak över huvudet, möjlighet att umgås med andra, etc. Däremot börjar många få ont om tid. Det finns så mycket man måste göra och så mycket man vill göra. Kan man då köpa sig fri från en del måsten, blir det mer tid över för sådant som ligger högre upp i Maslows behovshierarki. Det fina är att det skapar tillväxt i samhället samtidigt som det inte ökar den materiella konsumtionen. Hyr jag t.ex. in någon som städar min lägenhet går det inte åt ett dugg mer rengöringsmedel. Frågan är om det inte är tvärtom eftersom proffs oftast är mer effektiva än oss lekmän.

Genom att forsätta konsumera varor och tjänster, förbättrar vi möjligheterna för de fattigaste att förflytta sig uppåt i behovshierarkin, ger dem ökade resurser till miljöförbättringar och frigör en av våra största bristvaror, nämligen tid. Får vi mer tid med vänner och för oss meningsfulla fritidssysselsättningar är jag dessutom övertygad om att vi får ett vänligare, humanare samhälle.

Iskallt vänstersamhälle eller ett varmt, liberalt samhälle - valet är ditt!!

//LibeRatio

3 kommentarer:

Elias sa...

Visst vore det bra om vi började konsumera tjänster istället för prylar. Men det går ju inte så länge vi har dessa skyhöga skatter på arbete. Jämför vad en privatperson betalar för en mp3-spelare (sisådär 500 kr) med vad samma person betalar för två timmars städarbete (ungefär lika mycket). Det är inte rimligt.

Fabrikören sa...

Elias: Runt räknat 25 % skatt på saker och 65 % skatt på arbete - du har rätt!

Omsen var som de flesta skatter en tillfällig skatt som skulle finansiera i kristider. Den blev först avskaffad och sedan införd och permanenterad för att sossarna ville ha mer kontroll:

"1959 framlades en kraftigt underbalanserad stadsbudget. I stället för att höja den direkta skatten återinfördes omsen som nu skulle utgå med 4%. (Denna motåtgärd fick budgeten att balansera året därpå). Eftersom en varuskatt främst drabbar barnfamiljer och låginkomsttagare skulle dessa grupper kompenseras med statliga bidrag och minskad skatt. Därefter har omsen, från 1969 mervärdeskatt - moms, oavbrutet stigit, samtidigt med att barnbidrag och folkpensioner har höjts."
Den svenska skattens historia - Skatteverket

Unknown sa...

Håller med!

Som om det inte vore illa nog är det skatt på skatt på skatt. Jag köper tjänsten för skattade pengar, betalar i många fall moms och sedan åker tjänsteutövaren på ytterligare höga skatter på sina arbetsinkomster. Jag är inte ett dugg förvånad över den svarta marknadens omfattning.

SKatten på bensin är hög för att vi ska köra mindre. Skatten på alkohol är hög för att vi ska dricka mindre. Skatten på tobak är hög för att vi ska röka mindre. Skatten på arbete är hög för att...?