Ofrihetens evangelium

Påven Benedictus XVI har åter låtit sin stämma ljuda över världen i juletid. (CNN DN). Budskapet var, som vanligt, att det passiva "offret" är heligt, och den aktive "rike" står i stor skuld. Möjligen var påven denna gång tydligare än vanligt, ett citat:

"Man is so preoccupied with himself, he has such urgent need of all the space and all the time for his own things, that nothing remains for others, for his neighbor, for the poor, for God,"

Påvens kollega patriarken Sabah fyllde på:

"Det är inte den svagastes ensak att underkasta sig och fortsätta ett liv i försakelse. Det är de starkaste... som ska frigöra sig och ge de svagaste vad som hör till dem".

Dessa ofrihetens riddare förkunnar för dem som idag håller uppe civilisationen att de skall sluta skapa och tänka, och istället ägna sin tid och kraft åt andra. De som står vid sidan av och tittar på skall vara stolta över sin passivitet och ställa hårdare krav på att bli försörjda. Friheten ligger i att försaka sig själv och överlämna sig i någon annans händer. Halleluja!

//Hari

Sveriges Konsumenter: SVTs kampanj är osaklig

Sveriges Konsumenter anmäler SVT till Konsumentverket. Anledningen är deras kampanj för Fri television, som de anser är "vetenskapligt osaklig" ... Det är andra gången Sveriges Konsumenter anmäler SVT och deras kampanj.

Så kunde det ha stått i Dagens Media om man bara bytte ut Unilever med SVT. Men sossedominerade konsumentrörelsen är väl mer intresserade av att kritisera multinationella företag än statstelevisionens reklamkampanjer.

Man kan fråga sig vad makthavarna tycker. Det är precis det Resumé har gjort:

"Det ligger väl inom uppdraget att informera sina kunder. Jag är nämligen inte säker på att alla vet vad public service står för." Margareta Israelsson (s)

"Det är helt okej om de gör reklam för sin egen bredd eller sina program." Dan Kihlström (kd) som dock tycker att SVT gör fel när de kritiserar konkurrenter.

"De innehåller inga felaktigheter i sak och det där om barnreklamreglerna kan väl vara bra att veta." Siv Holma (v)

"Tja, i sak är det väl korrekt det som sägs. Vi politiker ska ju inte ha synpunkter på programmen, då ska vi väl inte heller ha åsikter om reklamen." Anders Åkesson (c)

Som tur är finns det också några kritiska röster:

"Jag ogillar filmerna, det är jättedåligt. Vi beskylls ibland för att bedriva sluggerpolitik, här sluggar SVT vilt. Deras uppdrag är att göra bra tv i allmänhetens tjänst, inte att kritisera sina konkurrenter. Man måste ju fråga om det är rätt att använda skattemedel till sådant här." Cecilia Wikström (fp)

"Jag gillar inte påhoppet på konkurrenterna. SVT bör informera om sin egen verksamhet i stället för att kritisera konkurrenter. Hela begreppet ”fri television” är felaktigt, SVT vilar på ofri grund eftersom pengarna kommer från licensen. Dessutom är det vi politiker som fastställer reglerna för SVT. Kampanjen är kanske ett uttryck för desperation." Mats Johansson (m)

Här kan man läsa om vad den fria televisionen tycker om reklamkampanjen.

... SVT använder reklam för att säga att de är reklamfria

... som hämtat från Sovjetunionen

//
Fabrikören

Fritt att välja klass i Stockholm

Enligt hemligt bla, bla, har någon byråkrat på hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm räknat ut att vårdcentralerna i Rågsved och andra utsatta områden förlorar pengar på Vårdval Stockholm som innebär att man fritt kan välja vård inom Stockholms län.

- Klasspolitik!, ropar vänsten unisont.

Jag kan bara tolka det som att det nu är fritt att välja vilken klass man vill tillhöra. I och för sig är kollektivtrafiken i stan, enligt rykten, inte den bästa. Men hur svårt kan det vara att göra en klassresa från Fittja till Sundbyberg eller från Rinkeby till Stockholms innerstad och få vård där? Inte ens i USA är det så lätt att göra en klassresa.
//
Fabrikören

Ekonomisk frihet ger jämställda löner

I ”Economic Freedom of the World 2007” (Fraser Institute), som finns att hämta här, hamnar Sverige på plats 22 av 141 länder. I indexet 2007 bedöms 141 länder avseende grad av ekonomisk frihet, på en skala från 1 till 10. Kriterierna som bedöms grupperas i fem kategorier; statens storlek, legal struktur och äganderättens status, tillgång till pålitliga pengar, frihet att handla internationellt, samt regleringar av marknader. Idén är att färre statliga ingrepp i ekonomin ger större möjligheter till frivilligt ekonomiskt utbyte.

Det finns flera samband mellan ekonomisk frihet och välstånd. I den femtedel av världens länder som har störst ekonomisk frihet är BNP per capita åtta gånger högre än genomsnittet för länderna i femtedelen med minst ekonomisk frihet. Att öka den ekonomiska friheten är ett bra sätt att öka välståndet för medborgarna – inte minst i form av levnadsstandard, inkomster och bättre miljö.

Vad som är mindre känt, och kanske ännu mer kontroversiellt i vänsterfeminismens Sverige, är att löneskillnader mellan män och kvinnor är mindre i länder med stor ekonomisk frihet. I den svenska debatten framstår de som vill reglera fram jämställda löner som mest trovärdiga, trots att fakta pekar på motsatsen.

I studien Market Orientation and Gender Wage Gaps: An International Study finner
Zweimüller, Winter-Ebmer, Weichselbaumer ett starkt samband mellan ekonomisk frihet (mätt enligt indexet ovan) och små löneskillnader mellan män och kvinnor:

"There is a strong negative correlation between competitive markets and gender wage gaps, in particular when competitive markets are measured by the components “free trade”, “absence of regulation” and “legal structure”. These indicators are strongly related to competitiveness in the product market and are, therefore, backing Becker’s taste for discrimination model. More competitiveness in the economy can reduce gender inequalities in wages – if it is enough to close the gender wage gap completely is still to be shown."
//
Casparus Due