Rösterna för en starkt politiserad konsumtion blir allt fler och allt starkare.
Fler och fler offentliga aktörer vill ställa "etiska" krav vid upphandling. Det "etiska" i det här fallet kan innefatta allt från miljö till jämställdhet och mångfald eller till en "etik" som inköparen själv bestämmer utifrån tycke och smak. Att upphandlingslagen är införd för att garantera att god konkurrens skapas och att det offentliga använder skattekronorna så effektivt som möjligt försvinner gärna när "etiken" kommer i ropet. ("etik" för att det sällan handlar om etik, utan om politik)
En snabb googling på "etiska krav" visar tydligt vilken typ av organisationer som är förtalare för "etisk" upphandling. En klar majoritet är mer eller mindre vänsterorienterade organisationer. Man kan fråga sig om det är för att de är mer etiska än andra eller om det helt enkelt är för att de hyser en övertro till politisk styrning och att de är starkt skeptiska till den fria och öppna marknadens inneboende drivkraft, för att skapa ett bättre samhälle.
Andra vill gå så långt att lagstifta om att importerade varor ska vara rättvisemärkta.
Johan Norberg, frihandelns väktare nr. 1, vill som tur var inte gå så långt. Men även han vill se en ökad politisering av konsumtionen. I ett svar på min kritik fasthåller han att vi borde stödköpa svenskt när svenska företag blir bojkottade på grund av en rondellhund. Detta trots att många svenska företag verksamma i muslimskdominerade länder har varit skarpt kritiska till Vilks rätt till yttrandefrihet.
Jag delar inte den hållningen.
Jag är motståndare till den typ av bojkott som islamisterna uppmanar till, eftersom det först och främst drabbar helt oskyldiga företag. Jag köpte exempelvis franska bönders viner, även när deras president hade fått storhetsvansinne och sprängde atombomber.
Men jag är även emot att belöna svenska företag för att andra av politiska skäl inte vill köpa deras varor. Om jag ska köpa mjölk tänker jag köpa ARLAs mjölk om de erbjuder den mjölk som passar mig bäst, men enbart därför. Om jag vill köpa en ny matta kommer jag att fortsätta handla på IKEA om de erbjuder den bästa varan för mig, men enbart därför! Visar det sig att en iranskproducerad matta passar mig bättre, kommer jag att köpa den. Må bästa vara vinna!
Norbergs argumentation låter ovanligt krystad för att vara honom:
"This kind of boycott often get companies to abandon democratic principles, and since politicans care more about exports than principles it has the effect that they don´t dare to speak up. That is why these boycotts should be systematically neutralised by an increase of sales to people who care about freedom of religion and free speech.
We buy Swedish right now not to protect Swedish companies, but to protect Sweden´s democracy from Swedish companies-turned-appeasers."
Jag tror helt enkelt inte på att folk som Bengt-Erik Berglund börjar kämpa för yttrandefrihet eller att Reinfeldt blir tydligare i sina uttalanden för att jag köper svenskt av politiska skäl.
Dessutom får man ju inte glömma vad som väljs bort när man köper svenskt av politiska skäl. Vill det sig illa är det kanske en vara från en liten producent i Indien som går miste om den chansen till ökad tillväxt, på grund av att konsumenter vill att demokratiskt valda politiker ska våga vara mer tydliga i sin kritik av yttrandefrihetens motståndare genom att stödköpa varor bojkottade av yttrandefrihetens motståndare.
//
Fabrikören
lördag 29 september 2007
Varning för en allt mer politiserad konsumtion!
kl. 13:52
Etiketter: Fabrikören, frihandel, johan norberg, Rondellhund, Sverige
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar