Den borgerliga regeringen har drivit igenom en förändring i sekretesslagen som innebär att de s.k. tsunamibanden blir hemligstämplade under 70 år. Riksdagen har enhälligt ställt sig bakom lagförslaget.
Enligt IDG var motiveringen "att om en lista över alla dokument som passerat genom e-posten skulle bli offentliga skulle det ge en snabb och total överblick av kommunikationen till och från regeringskansliet. Både privata dokument och myndighets-mail skulle finnas på listan och det skulle sen vara enkelt för den som vill kartlägga regeringen att begära ut valda dokument med hänvisning till offentlighetsprincipen."
För det första har privata mail av känslig karaktär inte i regeringsposten alls att göra. Är det någon som trots det har något de inte vill ska kunna bli offentligt, får de faktiskt skylla sig själva. För det andra kan man fråga sig hur det känns nu när skon är på den andra foten. En "snabb och total överblick" av en persons elektroniska kommunikation är precis det som både regeringen och EU vill driva igenom. Men politiker tål(?) tydligen inte granskning.
Förvisso kan offentlighetsprincipen inskränkas med hänsyn till Rikets säkerhet, vilket också hänvisats till i det här fallet. Utan att ha sett dokumenten ifråga är det svårt att bilda sig en uppfattning, men det hela stinker av dubbelmoral. Tyvärr har jag inget som helst hopp om att detta leder till insikt hos riksdagsledamöterna...
//LibeRatio
2 kommentarer:
Det hade varit ganska roligt att skriva till registrator och begära ut banden. De är då förpliktade att informera varför de inte ges ut och hur man överklagar. Sedan är det bara att följa bruksanvisningen och överklaga till Länsrätten och se om den gör samma bedömning som politikerna.
Det hela låter sannerligen underligt men det känns som att man skulle veta mer om möjliga anledningar till detta - rikets säkerhet? På vilket sätt?
Skicka en kommentar