Aje Carlbom, forskare och lärare vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola, fortsätter idag debatten i Sydsvenskan om Rädda Barnens skamliga strutsbeteende i frågan om våld mot flickor i Mellanöstern. Ett ämne som är så känsligt att många hellre lierar sig med våldsverkare och har överseende med en institutionaliserad patriarkal miljö än att riskera att bli utpekad som att förstärka fördomar.
"Politiker beskriver gärna Sverige som plågat av strukturell könsdiskriminering. Vårt land är dock, i jämförelse med länder i Mellanöstern, ett paradis. Emotionellt och sexuellt våld mot flickor och kvinnor är, som Ouis visar, institutionaliserat i Mellanöstern och norra Afrika. Det finns en utbredd legitimitet i hela samhället för att använda brutala metoder vid kontroll av flickors kyskhet."
"Rädda Barnens skäl för att dra tillbaka Ouis text, att den riskerar ”att stöta sig” med människor och att den konstruerar ett ”Vi och Dom”, känner vi alla igen som standardiserade fraser som formuleras när man vill avfärda någon. Men de håller inte. De är i grunden oetiska eftersom de handlar om att Rädda Barnen, i likhet med många andra samtida aktörer, vill rädda sitt eget skinn hellre än att rädda barn som har det svårt."
Ett annat fasansfullt exempel är den elektradebatt som utspelat sig på nummer.se - en teatersida på Internet. Debatten började genom att "vänsteraktivisten" America Vera-Zavala angrep Elektra Show, en teaterpjäs som lyfter problematiken om hedersvåld. Det är lätt att gissa hennes synpunkter. Här kommer hennes makalöst överslätande bild av hedersproblematiken:
"Inlåsningen och begränsningen av unga kvinnors liv är inte en kultur importerad utan en kultur uppfunnen i Sverige. Sociala problem i kombination med politiska trender skapar speciella kulturer som finns i Skärholmen men inte i Kairo. Ska vi söka ursprunget till hederskultur ska vi söka det här och inte i en kurdisk by. För det är här som kulturer uppfinns, skapas grannar emellan, etniciteter emellan, familjer emellan. Inte där borta.
Mannen som slår sönder dottern, slår också sönder frun och ibland söner. Misshandeln har inte sin rot i heder utan i frustration. Det manliga sexualiserade våldet har ibland sin rot i en maktförlust. Mannen går arbetslös, drabbas hårdare av strukturell diskriminering, medan deras fruar och döttrar skaffar jobb, gör karriär. "
Vi får veta att hederskulturen skapas i Sverige!! Och att våldet inte har något med heder att göra utan av maktförlust och strukturell diskriminering. Ni kan själva läsa fler av debattinläggen på nummer.se. Gör det. Det är ännu ett exempel på hur en uppenbart intelligent människa bidrar till att släta över våldet och kontrollen av unga flickor. Hur kallhamrade kan människor egentligen bli när de sätter sin egen agenda före offrens?
//
Emil
måndag 25 februari 2008
Rädda Barnen har många vänner - bland annat America Vera-Zavala
kl. 13:49
Etiketter: Aje Carlbom, America Vera-Zavala, Emil, hedersvåld, Rädda Barnen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej!
Jag skriver till dig eftersom du deltagit i debatten om huruvida Rädda Barnen har censurerat forskaren Pernilla Ouis eller inte. De andra forskarna bakom rapporten Gender-Based Sexual Violence Against Teenage Girls in the Middle East har följt debatten i Sverige och nu gett sin syn på saken. Nedanstående text är publicerad i Sydsvenska Dagbladet idag, den 26/2, som ett direkt svar på Aje Carlboms artikel som publicerades igår i samma tidning.
Pernilla Ouis uppdrag var enligt hennes kontrakt med Rädda Barnen ”gender consultant”. Hon skulle bistå de tre forskarteam från Mellanöstern som tillsammans skrev rapporten ”Gender-Based Sexual Violence Against Teenage Girls in the Middle East”. Av rapportens sammanlagt 170 sidor utgör de lokala forskarnas bidrag 140 sidor – ett kapitel vardera från Jemen, Libanon och det ockuperade Palestina. Pernilla Ouis skulle skriva en inledning. Men forskarna hade invändningar mot Ouis text och efter diskussioner – där Ouis såväl deltog som gav sitt godkännande – ströks vissa delar. De lokala forskarna ansåg att Pernilla Ouis drog slutsatser som saknade täckning i materialet.
De har gett sin syn på saken i ett brev till Rädda Barnen som här återges något förkortat:
”Ouis drog i sin inledning inkorrekta slutsatser. För det första antog hon att resultatet av hennes litteraturgenomgång och tidigare egna fältstudier kunde generaliseras till att omfatta även nationell nivå. För det andra, antog hon att resultaten från våra tre länder (Libanon, det ockuperade Palestina och Yemen) kunde generaliseras och omfatta hela den arabiska världen, det islamiska samhället och Mellanöstern. Dessa länder är mycket komplexa och skiljer sig från varandra i sina olika sammansättningar av religiös tillhörighet, värderingar, traditioner, normer, livsstil och kultur.
Ouis skapar förvirring när hon omväxlande använder termer som arabvärlden, islamistiska samhällen, Mellanöstern och muslimer. Detta är oroväckande då Mellanöstern består av olika religioner, kulturer, traditioner och historiska erfarenheter. Vidare hävdar Ouis att sexuellt våld mot flickor främst härstammar från ett religiöst perspektiv (islam) utan att ta hänsyn till hela spektrat av olika seder och bruk, traditioner och socio-ekonomiska sammanhang. I de palestinska områdena till exempel förekommer hedersmord i både kristna och muslimska grupper.
Som forskare vill vi att vår rätt att ge synpunkter ska respekteras och återspeglas i den färdiga rapporten. Vi måste försäkra oss om att vårt arbete inte underordnats slutsatser som vi inte kan stå bakom och som inte stöds av vår forskning.
Dr Rafif Rida Sidawi
Lebanese Council to Resist Violence Against Women, Lebanon
Dr Ayesha Al-Tafai
Women Studies Centre, occupied Palestinian Territory
Dr Husnia Al- Kadri
Gender-Development Research and Studies Centre, Sana´a University, Yemen”
De forskare som kritiserat Pernilla Ouis är alla verksamma i Mellanöstern. De tar i sin forskargärning mycket stora risker. Det var av omsorg om sin integritet som forskare de ville stryka i Pernilla Ouis text, inte av feghet. Rädda Barnen har gett Pernilla Ouis full frihet att publicera sina slutsatser i eget namn.
Bästa hälsningar,
Gunnar Löfberg
Biträdande Generalsekreterare Rädda Barnen
Tack för svaret. Debatten fortsätter på Nordic Dervish, och jag finner följande citat helt centralt (vilket också var min huvudpoäng med att ta upp er och hedersfrågan)
http://nordicdervish.wordpress.com/2008/02/27/en-ny-vandning%e2%80%93svar/
"Faktum kvarstår: Hälften av min text har lyfts ut mot min vilja. Turerna inför detta beslut är egentligen irrelevanta. Det är upp till var och en att tolka vad som hänt och vem som har rätt eller fel. Men min upplevelse är att Rädda Barnen offrar barn för att de inte vill stöta sig med rädda vuxna och i den processen drar man sig inte för att censurera forskning."
Läs mitt tidigare inlägg om att jag själv varit passivt delaktig i att censurera en myndighetsrapport av ovanstående skäl:
http://lillatorgliberalerna.blogspot.com/2008/02/att-jobba-p-en-statlig-myndighet.html
Skicka en kommentar