Lär av den finska skolan

Februarinumret av Anlys Norden handlar om utbildning och forskning. Här får vi bland annat fem perspektiv på den senaste PISA-undersökningen som jämför kunskaperna hos eleverna i OECD-länderna.

I det svenska bidraget beskriver Margit Silberstein hur alliansen vann valet på grund av Socialdemokraternas fiasko i skolpolitiken.

"Den ena studien efter den andra, både nationella och internationella som den så kallade PISA undersökningen, visar att svenska elever halkar efter andra länder. Det gäller bland annat i ämnen som matematik, kemi, biologi, fysik och läsförståelse, där elevernas kunskaper har försämrats väsentligt. De nyblivna EU-länderna Estland och Slovenien tillhör de länder som, enligt PISA, sprungit förbi Sverige. Undersökningar visar också att svenska elever oftare kommer för sent till lektionerna jämfört med kamraterna i andra länder. De skolkar och svär mer än i andra länder och miljön i klassrummen är stökigare jämfört med OECD-länderna i snitt."

I artikeln om Finland beskriver Markku Heikkilä den finska skolan, som producerar elever som år efter år hamnar i topp i de internationella kunskapsmätningarna.

Där framhålls att "barnen har likvärdiga möjligheter till grundläggande utbildning oberoende av social ställning, kön och bakgrund, att undervisningen anordnas nära barnen och hemmen,att undervisningen är avgiftsfri, att alla får ett varmt mål mat i skolan och att skolresorna subventioneras, att lärarna är välutbildade och deras arbete värdesätts, att hemmen har förtroende för skolorna när det gäller undervisningen, att skolorna och lärarna har rätt att fatta självständiga beslut i många frågor och att samarbetet mellan hemmen, skolorna och myndigheterna fungerar bra."

Det låter som den svenska skolpolitiken. Men så kommer en del av den finska skolpolitiken som inte är gångbar i ett socialdemokratiskt Sverige:

"Dessutom ställs det också krav på eleverna. Det gäller att läsa ordentligt inför proven, ty det är inte lätt att få goda vitsord på betyget. Verbal bedömning används bara på de lägsta klasserna i den grundläggande utbildningen, efter det övergår man till siffror. I Finland förekommer det ingen diskussion om skolans kravnivå och om jämförelser av vitsorden eleverna emellan, de anses självklara."

Samtidigt finns det väldigt få friskolor.

"Även om skolväsendet i princip har en mycket enhetlig linje – det finns till exempel nästan inga privata skolor – kan skolornas rutiner och profiler variera väldigt mycket, i synnerhet på andra stadiet, dvs. efter den grundläggande utbildningen."

Sverige behöver onekligen en skolpolitik som präglas av ordning och reda inom skolornas väggar men också när det gäller förutsättningarna för skolorna. Alliansen borde till exempel ompröva sin position när det gäller religiösa friskolor.
//
Emil