Visar inlägg med etikett Karl-Olov Arnstberg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Karl-Olov Arnstberg. Visa alla inlägg

tisdag 5 juni 2007

Pedofil.se, får vi se en repris på Freivalds nedsläckning?

Jag uppmanar alla läsare att ta del av diskussionen på Oscar Swarts blogg om hemsidan Pedofil.se. Pedofil.se har lett till stor moralpanik. Justitieminister Beatrice Ask(m) hälsar till DN genom sin pressekreterare Rickard Wessman att hon inte känner till sajten pedofil.se.

- Det är upp till de rättsvårdande myndigheterna att hålla koll på om det begås brott på internet, säger han.

Tomas Bodström däremot vill se över lagstiftningen och tycker det är märkligt att Justitieministern inte tycker någonting. Det tycker inte jag med tanke på Laila Freivalds-historien och hennes inblandning i nedsläckningen av Sverigedemokraternas hemsida som publicerade Mohammedkarikatyrerna.

Jag har tidigare tagit upp boken Svenska tabun av Karl-Olov Arnstberg. Han menar att ett av de största Tabu som finns i Sverige är pedofili. Först gör han en tydlig uppdelning. "Pedofili handlar om att tända sexuellt på icke könsmogna barn. Att sexuellt åtrå mycket unga personer som är könsmogna är däremot inte pedofili." Därefter tar han upp det orimliga i flera rättsfall där mannen dömts för våldtäkt, trots att flickan varit könsmogen och pojken bara varit något år äldre. Det mest fascinerande är dock när Arnstberg redogör för synen på pedofili i 60-talets Sverige. RFSL hade en tid en arbetsgrupp som verkade för att åldersgränsen för "lovlighet" skulle tas bort. Flera tunga remissinstanser gav visst stöd i frågan. Läkare förde debatten om åldersgränsens vara eller inte vara öppet. Som sagt, läs blogginlägget som jag länkar till ovan. Det ger onekligen någonting att tänka på.
//
Casparus Due

måndag 4 juni 2007

Svenska tabun: Att generalisera

Karl-Olov Arnstberg har nylighen gett ut en bok om svenska tabun. Det är en mycket roande läsning även om man inte håller med om allt.

Där menar han att vi Svenskar har problem att förhålla oss till andra kulturer och att många frågor kring det är tabu. En av förklaringarna till det är, enligt Arnstberg, att det i Sverige är förbjudet att generalisera. Antingen kan en förklaring vara individuell, eller så är den allmänmänsklig. Det gäller till exempel oönskade samhällsfenomen som hedersmord. Hedersmord beror därför, enligt svensk standardförklaring, antingen på en tokig individ – eller är det utslag av något som hela mänskligheten delar, t.ex partiarkatet. ALLA människor är olika och ALLA är en del av mänskligheten. Inga generaliseringar går att göra däremellan!

Arnstberg citerar Hanne Kjöller som i DN bröt mot tabu när hon angrep boken "Debatten om hedersmord - Feminism eller rasism" (Svartvitts förlag)

”Vi som menar att det faktiskt finns ett samband mellan vilka 15-åriga flickor som riskerar att få en kula i skallen när de går på bio med en jämnårig pojke och var deras föräldrar kommer ifrån, vi som menar att det faktiskt inte är någon typisk skandinavisk företeelse att slänga upp sina femåriga döttrar på köksbordet för att skära bort klitoris och blygdläppar, vi som menar att det faktiskt inte är i Danmark som otrogna kvinnor stenas till döds - vi buntas glatt ihop med rasbiologer och diverse högerextrema rörelser.”

Ett känt exempel på tabubrott är när Mauricio Rojas menade att det finns skillnader mellan olika grupper när det gällde brottslighet. Så fick man absolut inte säga i Sverige. Arnstberg tar i boken upp en rad frontalangrepp som riktades mot Rojas. Stefan Jonsson kallade Rojas för rasist, LUF vill avsätta honom som talesman i Folkpartiet och Masoud Kamali menade att Rojas utövade symboliskt våld mot invandrare. Rojas redovisning att vissa grupper av invandrare begick mindre brott än inrikes födda och andra mer fick helt enkelt inte uttalas. Många anklagade också Brå för att överhuvudtaget ta fram statistiken och regeringen för att tillåta det.

I Danmark ger däremot Danmarks Statistik ut regelbundna rapporter om olika gruppers brottslighet och har till och med utarbetat ett kriminalitetsindex. Liknande undersökningar görs i de flesta andra västeuropeiska länder, t.ex. Nederländerna. Inte för att stigmatisera invandrare, utan tvärtom. Brottsligheten skiljer ju sig extremt mycket mellan olika invandringsgrupper, så varför peka ut alla invandrare?

Kalle Strokirks bildblogg driver med det här (utifrån en lite annan synvinkel dock). Nu är det till och med stigmatiserande att generalisera när det gäller skillnader mellan vissa hundraser.

" I Norge är en handfull raser förbjudna och i Spanien måste den som vill äga vissa hundraser ha "körkort" och får inte vara kriminellt belastad.

Så långt går inte jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han menar att det är omöjligt att komma till rätta med problemet genom att peka ut några hundraser och förbjuda dem.

- Vilken hund som helst kan läras upp till att bli aggressiv av fel ägare, konstaterar Eskil Erlandsson."

//
Casparus Due