Mana kräver rätten till våra pengar

Jag har läst många nummer av tidningen Mana. Jag håller absolut inte med den tok-vänster som dominerar tidningen. Som vanligt hos den yttersta vänstern ser de konspirationer överallt och retoriken är ofta maoistisk-militaristisk. Men det går inte att invända mot hantverket. Tidningen är välgjord.

Personer inom kulturrådet ifrågasätter det ekonomiska stödet till Mana. Det kallar "Mana-kollektivet" för att "makten tystar oss". Mana "kräver rätten att äga berättelsen om vår tidning och om vår redaktion" eftersom tidningen "till sitt innehåll en fyrbåk i det högerdominerade, patriarkala och etniskt rensade medielandskapet i Skåne och i Sverige."

Stora ord som vanligt. Konspiration och militaristisk retorik var ordet.

Men jag ser ingen som vill tysta någon. Jag ser att jag och andra skattebetalare finansierar ytterlighetsvänsterns agenda via skattsedeln. För mig spelar det ingen roll om Mana är feminister och antirasister eller inte. De bör inte ha stöd av staten. Jag är feminist och antirasist och jag får ingen kvarts miljon från kulturrådet för mina ideologiska projekt. Varför inte vända sig till rikemännen inom facket och ABF. De brukar inte ha något emot att stödja ytterlighetsvänsterns projekt.
//
Emil

Bistånd = fattigdom

Alliansen vill använda biståndet för att bekämpa fattigdomen. Vänstern vill använda biståndet till att sprida socialismen. Så kan man sammanfatta reaktionerna på Sveriges nya biståndspolitik.

Alliansens nya biståndspolitik innebär framförallt att färre länder kommer att få bistånd. Det betyder att en del av de gamla socialistiska kamraterna blir utan, vilket naturligtvis upprör vänstern.

Få länder har väl fått så mycket kärlek från den svenska vänstern som Nicaragua. Mikael Wiehe har skrivit sånger till och om den socialistiska/kommunistiska rörelsen i landet. Därför är det ingen överraskning att vänsterpartiet och kommunistiska tidningen Flamman upprörs över att deras kamrater nu blir utan pengar för fattigdomsalstrande socialism. Därför är det ett jäkla gnäll att inte Palmecentret kommer att få lika mycket pengar framöver.

Vänstern vill naturligtvis fortsätta att stödja kommunisterna i Vietnam och Kina. Västerbottens Folkblad skriver:
"Bland de länder som inte längre ska få svenskt bistånd finns förutom Kina och Vietnam även Laos, Honduras, Nicaragua, Sri Lanka, Filippinerna, Namibia, Nigeria, Sydafrika, Zimbabwe och Vitryssland. Vem kan påstå att något av dessa länder inte behöver bistånd utifrån?"

Min påstående tillbaka: Berätta något positivt som biståndet till Zimbabwe lett till! Sveriges alldeles egna favoritland som fallit ner i djupaste svält, förtryck och misär. Ge mig ett enda gott exempel på att bistånd rest ett land från fattigdom och diktatur till demokrati och ekonomisk framgång.

Med största sannolikhet hade Afrika varit en bättre kontinent att leva i om det aldrig funnits något bistånd. Att Sverige fortfarande har ett volymmål när det gäller biståndet kommer antagligen även fortsättningsvis leda till att biståndet får en destruktiv karaktär. Stödet till Gaza och palestinierna är t.ex. en humanitär och politisk katastrof av stora mått. Det är ett svart hål. Pengarna plöjs ner i maffiavälde, maskingevär, limousiner och utländska bankkonton. Varför inte låta alla pengar gå dit? Ge alla palestinier 100 000 kronor och lägg sedan ner allt bistånd för gott. Det hade varit ett rejält experiment och inte så mycket dummare än dagens korkade politik.
//
Casparus Due

Amnesty på turne med talibansupporter

Amnestys internationella kampanj mot tortyr når nu Sverige. Med på resan som frontfigur skulle Ruhal Ahmed, f.d. guantanamofånge, vara. Ahmed blev anhållen på ett taliban-träningsläger i Afganistan, men släpptes efter ett och ett halvt år. Han har följt kampanjen runt världen, från Japan, Storbritannien och Danmark. Nu verkar det som att han inte följer med till Sverige då han uttryckt sig "oförsiktigt".

På en presskonferens i Danmark förklarar Ahmed att talibanstyret behandlat sitt folk bra och ställer sig bakom dödsstraff. Amnestys representant försvarar även användandet av burka.

– De är inte sant, som folk säger, att afganska kvinnor är tvingade att bära burka. Kvinnorna väljer det själva, säger han.

I slutet av 1990-talet breddade Amnesty sitt arbetsområde till att omfatta ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Amnesty är numera mer en social rörelse med vänsterprägel. Och som social vänsterrörelse är alla fiender till USA en vän. Att de allierar sig med talibansympatisörer är i det perspektivet ingen överraskning.
//
Casparus Due

Världens mest generösa intergationspolitik inte generös nog för Socialdemokraterna

Att Sverige har en av världens mest generösa invandringspolitik känner de flesta till. Men att Sverige också har den mest generösa integrationspolitiken är mindre känt. Det som bland annat utmärker Sverige är att:

• I stort sett alla som invandrar får direkt ett permanent uppehållstillstånd. Det gäller t.ex. just nu den stora majoriteten irakiska invandrare som får asyl. I andra länder är olika former av temporära tillstånd dominerande.
• Permanenta uppehållstillstånd ger sedan samma socioekonomiska rättigheter som övriga befolkningen. Det gör Sverige unikt. Det vanliga är att den som invandrar inte har samma tillgång till samhällets trygghetssystem, och ibland inte ens rätt till offentlig service. En stor majoritet att länderna i Europa ställer också tuffa krav på språkkunskaper och självförsörjning för att få permanent uppehållstillstånd.
• I Sverige finns inga krav för att få permanent uppehållstillstånd eller få medborgarskap (förutom tid i landet och inte brottslighet). Det är helt unikt i västvärlden att ge nya medborgare fulla rättigheter utan krav på varken språkkunskapet, samhällskunskap eller självförsörjning.

Det går att utveckla detta mycket men det får räcka tills vidare. Kontentan är att när du som invandrare kommer till Sverige får du en hel uppsättning sociala, civila, ekonomiska och politiska rättigheter utan ett enda seriöst motkrav. Trots det är integrationspolitiken inte generös nog för ledande socialdemokrater. Socialdemokraternas integrationspolitiska talesman Luciano Astudillo och socialdemokraternas integrationspolitiska spindoktor Qaisar Mahmood (med bakgrund på Integrationsverket, departement, Kommunförbundet och statliga integrationsutredningar) ondgör sig i Aftonbladet över att Sverige är ogästvänligt:

"Den bistra verkligheten är att många svenskar som har anknytning till andra länder ofta möter attityder som om de vore gäster." "Fortsätter vi att utestänga en stor del av befolkningen från den nationella gemenskapen kommer vi aldrig att kunna skapa ett hållbart samhälle."

Detta trams känns igen från Socialdemokraternas integrationspolitik de 12 år de satt vid makten. En enda lång klagosång över hur illa Sverige och befolkningen i Sverige behandlar dem som invandrar. I själva verket finns det inte något annat land som behandlar dem som invandrar så generöst som Sverige. Jag uppmanar alla läsare att peka på något annat land där den som invandrar har så goda förutsättningar och lika spelregler som i Sverige. Det finns inte.

En generös integrationspolitik behöver inte vara fel. Men en politik måste också var effektiv och fungera för landet och för den som invandrar.

• Mindre hyckeri och halvlögner från de rödgröna partierna om hur dåligt det är för invandrare i Sverige.
• Låt effektivitet snarare än moralism vara ledande i utformningen av en bättre integrationspolitik.
• Rättigheter måste balanseras med skyldigheter - också för dem som invandrar.

Dags för Alliansen att ta tag i detta snarast.
//
Casparus Due

Hur resonerar de egentligen?

Hur tänker en person när h*n direkt eller indirekt ger sitt stöd till terrororganisationen Hamas mycket blodiga utrensning av oliktänkande? Är hatet mot demokratierna USA och Israel så stort att de är beredda att ge frikort till alla som motsätter sig dessa länder? Hur kan man påstå sig solidarisera med palestinierna och samtidigt ställa sig bakom en organisation som med Irans hjälp vill omvandla de palestinska områdena till en islamistisk diktatur? Förstår de inte lidandet som Sharialagstiftningen förorsakar, framförallt för kvinnor? En organisation som med mycket brutala maffiametoder avrättar delar av den egna befolkningen är inte demokratisk oavsett hur många som röstade på den!

Al-Fatah har fel och brister och även de har brukat våld mot andra palestinier. Men aldrig på det sätt Hamas gör nu. Al-Fatahs väg har dessutom i huvudsak varit förhandlingens väg, medan Hamas står för det av vänstern så hyllade politiska våldet.

Det går en röd tråd (pun intended) genom de senaste hundra årens politiska debatt. Varhelst det finns grupper som önskar bygga alternativt vidmakthålla socialistiska eller islamistiska diktaturer, så finns det svenska vänsterdebattörer som stöder dem. Hur resonerar de egentligen?

//LibeRatio