Visar inlägg med etikett palestina. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett palestina. Visa alla inlägg

torsdag 13 mars 2008

Mellanösterns historia på 90 sekunder

Ibland är det bra med lite historiskt perspektiv för att förstå dagens konflikter. Via Mats G och Ystan´s ledarblogg hittade jag denna bloggläsaranpassade Mellanöstern-historielektion som ger lite perspektiv på konflikten. Kanske är vi inte så långt från en lösning som många tycks tro.
//
Fabrikören

måndag 17 december 2007

Herre jävlar! Alliansen ökar biståndet till palestiska myndigheten

Mycket ska man behöva vara med om. Idag skriver Carl Bildt och Gunilla Carlsson i Svd att Sverige ska öka biståndet till palestiska myndigheten med 90 miljoner till groteska 1,37 miljarder kronor 2007-2008. Att man går ut och skryter om det på Brännpunkt är för mig ofattbart. Den palestiska myndigheten är ett svart hål. Pengar går upp i rök (läs. hemliga bankkonton). Det enda sambandet mellan bistånd och utveckling som kan mätas är bistånd och antalet BMW-bilar.

Så sent som i januari 2006 gick Folkpartiet och nuvarande europaminister Cecilia Malmström ut med ett pressmeddelande om att strypa biståndet till Palestina. Nu sitter de i en regeringen som fortsätter sossarnas vansinnespolitik i Mellanöstern. De nya moderaterna gäller visst också utrikespolitiken. Vansinne.
//
Casparus Due

fredag 29 juni 2007

Tvivlar på Uddén

I gårdagens Korrespondenterna i radions P1 diskuterade Cecilia Uddén tvivel med Cordelia Edvardson och Mohammed Fazlhashemi (programmet kan laddas ner här). Cecilia Uddén har tidigare gjort sig känd för att grovt ha missuppfatta sitt Public Service-uppdrag i samband med det amerikanska presidentvalet 2004, då hon hävdade att kravet på opartiskhet inte gällde henne (SvD).

Efter att ha lyssnat på programmet framstår det som obegripligt att Cecilia Uddén kunnat fungera som utrikeskorrespondent i bl.a. USA och Mellanöstern. Under halva programmet tvingas Edvardson (som för övrigt har en fullständigt underbar syn på människovärdet, trots allt hon utsatts för) och Fazlhashemi försöka förklara för Uddén att det är stor skillnad mellan islam och islamism. Drygt 6 minuter in i programmet berättar Uddén att hon först nu börjar tvivla på islamismen som ett demokratiskt projekt. Islamismen är lika lite demokratisk som nazismen eller kommunismen. Precis som Cordelia Edvardson säger kan inte fundamentalisterna förhandla med Gud och därmed finns det inget utrymme för de kompromisser som en demokrati kräver. Däremot har Uddén rätt i att vägen till demokrati måste gå genom moskén, eller i vart fall förankrad i islam. Men absolut inte via islamismen!

Fazlhashemi tar upp exempel på hur islamismen bromsat utvecklingen mot demokrati. Då kontrar Uddén med att ta upp liberala muslimer i bl.a. Iran. Är det verkligen så svårt att förstå att dessa muslimer är i opposition i sina respektive länder? De är inte islamister!

Tyvärr är den grumliga synen på islamism vanlig i Sverige, särskilt inom vänsterkretsar. Men även borgerliga politiker som Gunilla Carlsson (m) tycks mena att Sverige och EU gick för långt i sina ambitioner att isolera Hamas (Sydsvenskan). Jag anser att det inte ens i en samlingsregering finns utrymme för så djupt odemokratiska grupperingar som Hamas. Demokrati är så mycket mer än att bara bli framröstad i relativt fria val.

//LibeRatio

lördag 16 juni 2007

Hur resonerar de egentligen?

Hur tänker en person när h*n direkt eller indirekt ger sitt stöd till terrororganisationen Hamas mycket blodiga utrensning av oliktänkande? Är hatet mot demokratierna USA och Israel så stort att de är beredda att ge frikort till alla som motsätter sig dessa länder? Hur kan man påstå sig solidarisera med palestinierna och samtidigt ställa sig bakom en organisation som med Irans hjälp vill omvandla de palestinska områdena till en islamistisk diktatur? Förstår de inte lidandet som Sharialagstiftningen förorsakar, framförallt för kvinnor? En organisation som med mycket brutala maffiametoder avrättar delar av den egna befolkningen är inte demokratisk oavsett hur många som röstade på den!

Al-Fatah har fel och brister och även de har brukat våld mot andra palestinier. Men aldrig på det sätt Hamas gör nu. Al-Fatahs väg har dessutom i huvudsak varit förhandlingens väg, medan Hamas står för det av vänstern så hyllade politiska våldet.

Det går en röd tråd (pun intended) genom de senaste hundra årens politiska debatt. Varhelst det finns grupper som önskar bygga alternativt vidmakthålla socialistiska eller islamistiska diktaturer, så finns det svenska vänsterdebattörer som stöder dem. Hur resonerar de egentligen?

//LibeRatio