BLT om demokratikanon

Jag har tidigare skrivit om att det bara är en tidsfråga innan ledarskribenter börjar ge förslag på demokratikanon. Min spådom har ännu inte slagit in, men Lennart Hjelmstedt skriver idag insiktsfullt om demokratikanon i BLT, även om texten primärt handlar om religionsfrihet:

"Vad annat innefattas i religionsfrihet än rätten att tycka och tro vad man vill? Den speciella religionsparagrafen har emellertid börjat åberopas av religiösa grupper för att man vill få särskilda rättigheter, att det ska tas långtgående hänsyn till just deras religiösa föreställningar.. Det har exempelvis skett från företrädare för islam i Sverige. I Danmark har det lett till att regeringen nu vill sätta samman en "demokratikanon" som alla unga ska undervisas i. Demokratin är inte given för all framtid, menar man."
//
Fabrikören

Demokratikanon - ett utkast

Ett utkast till den demokratikanon jag tidigare skrivit om. En sån här lista är naturligtvis alltid generaliserande, ej komplett, smått löjlig etc. Men när det är sagt är det också en rolig sak som kan bidra till allmänt höjd allmänbildning och locka till debatt och fördjupning. Och det är ju inte så dåligt. Så här kommer ett utkast som bloggens läsare uppmanas att tycka till om:

Tio-i-topp
Enskilda personer som betytt mest för den svenska demokratin (enbart svenskar verksamma i Sverige)

1. Johan August Gripenstedt, som Per T skriver utmärkt om i Sydsvenskan (3/6-07). JAG som han ofta kallade sig (initialerna) drev igenom en mängd liberala reformer i Sverige och lade grunden till de hundra år av tillväxt som Socialdemokraterna sedan började omfördela. Han var starkt bidragande till att näringsfriheten etablerades 1864, hans släppte räntan fri och förbättrade infrastrukturen. "Han pläderade för utvidgad religionsfrihet, i första hand för judar, och gjorde en kraftfull insats för den representationsreform som 1866 ersatte de fyra stånden med två kammare." (Per T)

2. Anders Chydenius, den svenska liberalismens fader. Mannen bakom Tryckfrihetsförordningen och Offentlighetsprincipen 1766. Statens roll enligt Chydenius: "emot utvärtes våld och invärtes förtryck".

3. Nils Edén, den liberale statsministern som inte bara lyckades hålla den socialistiska revolutionen borta från Sverige. Med viss hjälp från Hjalmar Branting införde han också allmän och lika rösträtt 1918. Tack vare Edén infördes även kvinnlig rösträtt 1919.

4. Gustav Cassel, ekonom som förklarade att "fri kapitalistisk ekonomi kunde prestera 3 procents tillväxt per år. Det innebar att svenskarnas standard skulle fördubblas vart tjugofemte år ... alla förbättringar man kunde åstadkomma med socialpolitik, bidrag eller regleringar skulle vara futtiga i jämförelse." (Bengtsson, Norberg: Frihetens klassiker, Timbro 2003)

5. Herbert Tingsten, folkstyrets främsta försvarare under fyra årtionden av hot från olika totalitära system.

6. Vilhelm Moberg, författaren som med en sylvass penna bekämpade nazisterna och kommunisterna under och efter andra världskriget.

7. Ingemar Hedenius, filosofen och Uppsalaprofessorn som på allvar satte igång sekulariseringsprocessen i Sverige genom stenhård tro på förnuftet och vass polimik med dogmatiker och konservativa kristna

8. Eli F Heckscher, ekonom som genom intensivt forsknings- och upplysningsarbete lyckades påverka såväl borgerliga som socialdemokrater i riktning mot högre grad av marknadsekonomi, konkurrens, frihandel och stabil finanspolitik.

9. Per Ahlmark, statsministern och författaren som tydliggör socialismens sanna natur som få andra. I en tid då FN fortfarande var heligt i svenska sinnen, vågade han kritisera den minst sagt bristande syn på frihet som råder i organisationen.

10. Per Albin Hansson - han tog oss trots allt igenom depression och världskrig.

Demokratikanon

Diskussionen om en kulturkanon har varit som en oemotståndlig bakelse för många kulturskribenter. Sedan diskussionen väcktes i Sverige, efter att ha pågått i Danmark i lång tid, är det få som inte har lockats att ge sina förslag på vad en sådan kanon borde innehålla. Detta oberoende av om man vill införa en kanon.

Det finns nog en del ledarskribenter som avundsjukt har blickat över redaktionsskiljeväggen när deras kollegor har suttit och gjort upp tio-i-topp-listor över filmer, böcker och musik.

Men nu har turen kommit till ledarredaktionerna. Inspirationen kommer åter igen från Danmark. Den danska regeringen har tagit initiativ till en demokratikanon. " Regeringen begrunder demokratikanonen med et ønske om at styrke danskernes kendskab til de principper om frihed og folkestyre, som det danske samfund bygger på. Derfor skal udvalget pege på politiske begivenheder og filosofiske strømninger, som har betydning for udviklingen af det danske folkestyre." skriver JyllandsPesten (som den kallas i vårt grannland).

Vilken ledarskribent ska bli först med att väcka debatten i Sverige och komma med den första tio-i-topp-lista?

Leva eller lyda återkommer inom kort med ett bud på kanon.
(bild: Elywa 2006)
//
Leva eller lyda