Kommunrevolution på Österlen

Läser i Ystads Allehanda under rubriken "Kommunrevolution" att Simrishamns kommun efter medborgarförslag ska låta kf-ledamöters e-post vara tillgänglig på nätet.

Som stor anhängare av offentlighetsprincipen tänker man wow. De förtroendevaldas e-post, som för övrigt är offentliga dokument, direkt på nätet. Det är verkligen något nytt. Det är klart att man får sekretessbelägga det som är och bör vara hemligt och det som är privat. Men annars är det ingen dum idé att offentliggöra vad våra förtroendevalda egentligen sitter och skriver i sina mail.

Men sedan läser man vidare och inser att den föga revolutionerande nyheten är att ledamöternas e-postadresser offentliggörs på hemsidan. Fattas bara!

Trots det ligger det en viss nyhet i Simrishamns tilltag. Väldigt många myndigheter i Sverige har inte ens kommit så långt i arbetet med att göra sig tillgängliga. De har istället en webbaserad mail till registrator, där man inte kan bifoga filer och där man oftast inte får något kvitto på att man har skickat ett mail. Om mailet har kommit fram till den man vill har man inte en aning om.

Ursäkten stavas ofta spam. Så mycket är principen om tillgänglighet värd. Hellre slippa spam än att vara tillgänglig för medborgarna.

Hurra för progressiva kommuner!
//
Fabrikören

Några är mer jämlika än andra

Den borgerliga regeringen har drivit igenom en förändring i sekretesslagen som innebär att de s.k. tsunamibanden blir hemligstämplade under 70 år. Riksdagen har enhälligt ställt sig bakom lagförslaget.

Enligt IDG var motiveringen "att om en lista över alla dokument som passerat genom e-posten skulle bli offentliga skulle det ge en snabb och total överblick av kommunikationen till och från regeringskansliet. Både privata dokument och myndighets-mail skulle finnas på listan och det skulle sen vara enkelt för den som vill kartlägga regeringen att begära ut valda dokument med hänvisning till offentlighetsprincipen."

För det första har privata mail av känslig karaktär inte i regeringsposten alls att göra. Är det någon som trots det har något de inte vill ska kunna bli offentligt, får de faktiskt skylla sig själva. För det andra kan man fråga sig hur det känns nu när skon är på den andra foten. En "snabb och total överblick" av en persons elektroniska kommunikation är precis det som både regeringen och EU vill driva igenom. Men politiker tål(?) tydligen inte granskning.

Förvisso kan offentlighetsprincipen inskränkas med hänsyn till Rikets säkerhet, vilket också hänvisats till i det här fallet. Utan att ha sett dokumenten ifråga är det svårt att bilda sig en uppfattning, men det hela stinker av dubbelmoral. Tyvärr har jag inget som helst hopp om att detta leder till insikt hos riksdagsledamöterna...

//LibeRatio