Skrämmande rapport om "hedersmord" i Storbritannien

På ett år har nästan 10 unga flickor fallit från balkonger. Härom dagen dog en ung flicka i Malmö omedelbart efter att antagligen blev utputtad av släktingar. Det handlar om barbariska traditioner som vi måste erkänna, se och bekämpa.

The Center for Social Cohesion i Storbritannien har i dagarna gett ut en rapport om hedersvåld i Storbritannien. Rapporten är verkligen inte, som i fallet med Rädda barnens rapport, censurerad.

I rapporten beskrivs i flera fall hur hedersmorden gått till. Det är vidrig läsning. Här är ett avsnitt om kurdiska hedersmord som rapporten menar oftare än andra hedersmord är ritualistiska. Här är det tydligt att straffen utförs kollektivt och i samförstånd.

"In many cases, Kurdish honour killings have a strong ritual element. Often the murder itself and the events leading up to it seem intended to degrade the victim and to present the murder as an act of collective justice.

When the 19-year old Shawbo Ali Rauf was taken from her home in Birmingham to Iraqi Kurdistan and killed in May 2007, her relatives stoned her to death. This ‘Islamic’ execution was presumably intended to portray the murder – both to the woman and other family members – as a legitimate act that was both culturally and religiously permissible.

Similarly, Banaz Mahmod was punished before her death with rape and beatings designed to deliberately humiliate her. On the orders of her father, she was stripped by her killers and raped for two hours in her family home before being garrotted. Mohamad Hama, a 30-year old Kurd recruited by Banaz’s father to kill her, was recorded telling a friend in prison that he had “slapped” and “fucked” the 20-year old woman as her father watched. The ritualised nature of such abuse makes it clear that such killings are seen by elements in the Kurdish community as quasi-judicial punishments with a strong moral dimension rather than as spontaneous outbursts of anger. Often, such ritualised brutality suggests these killings are intended as a warning to other women not to transgress the community’s moral ‘red lines’."

Hedersmord som dessa är till för att disciplinera andra flickor. Morden sker alltså också i förebyggande syfte. Hur i hela friden ska man kunna bekämpa attityder som dessa? Fruktansvärt.
//
Emil

Svenska tabun: Att generalisera

Karl-Olov Arnstberg har nylighen gett ut en bok om svenska tabun. Det är en mycket roande läsning även om man inte håller med om allt.

Där menar han att vi Svenskar har problem att förhålla oss till andra kulturer och att många frågor kring det är tabu. En av förklaringarna till det är, enligt Arnstberg, att det i Sverige är förbjudet att generalisera. Antingen kan en förklaring vara individuell, eller så är den allmänmänsklig. Det gäller till exempel oönskade samhällsfenomen som hedersmord. Hedersmord beror därför, enligt svensk standardförklaring, antingen på en tokig individ – eller är det utslag av något som hela mänskligheten delar, t.ex partiarkatet. ALLA människor är olika och ALLA är en del av mänskligheten. Inga generaliseringar går att göra däremellan!

Arnstberg citerar Hanne Kjöller som i DN bröt mot tabu när hon angrep boken "Debatten om hedersmord - Feminism eller rasism" (Svartvitts förlag)

”Vi som menar att det faktiskt finns ett samband mellan vilka 15-åriga flickor som riskerar att få en kula i skallen när de går på bio med en jämnårig pojke och var deras föräldrar kommer ifrån, vi som menar att det faktiskt inte är någon typisk skandinavisk företeelse att slänga upp sina femåriga döttrar på köksbordet för att skära bort klitoris och blygdläppar, vi som menar att det faktiskt inte är i Danmark som otrogna kvinnor stenas till döds - vi buntas glatt ihop med rasbiologer och diverse högerextrema rörelser.”

Ett känt exempel på tabubrott är när Mauricio Rojas menade att det finns skillnader mellan olika grupper när det gällde brottslighet. Så fick man absolut inte säga i Sverige. Arnstberg tar i boken upp en rad frontalangrepp som riktades mot Rojas. Stefan Jonsson kallade Rojas för rasist, LUF vill avsätta honom som talesman i Folkpartiet och Masoud Kamali menade att Rojas utövade symboliskt våld mot invandrare. Rojas redovisning att vissa grupper av invandrare begick mindre brott än inrikes födda och andra mer fick helt enkelt inte uttalas. Många anklagade också Brå för att överhuvudtaget ta fram statistiken och regeringen för att tillåta det.

I Danmark ger däremot Danmarks Statistik ut regelbundna rapporter om olika gruppers brottslighet och har till och med utarbetat ett kriminalitetsindex. Liknande undersökningar görs i de flesta andra västeuropeiska länder, t.ex. Nederländerna. Inte för att stigmatisera invandrare, utan tvärtom. Brottsligheten skiljer ju sig extremt mycket mellan olika invandringsgrupper, så varför peka ut alla invandrare?

Kalle Strokirks bildblogg driver med det här (utifrån en lite annan synvinkel dock). Nu är det till och med stigmatiserande att generalisera när det gäller skillnader mellan vissa hundraser.

" I Norge är en handfull raser förbjudna och i Spanien måste den som vill äga vissa hundraser ha "körkort" och får inte vara kriminellt belastad.

Så långt går inte jordbruksminister Eskil Erlandsson. Han menar att det är omöjligt att komma till rätta med problemet genom att peka ut några hundraser och förbjuda dem.

- Vilken hund som helst kan läras upp till att bli aggressiv av fel ägare, konstaterar Eskil Erlandsson."
//
Casparus Due