Mästerlig avslutning på debatten om kränkthet och identitetspolitik

Maciej Zarembas avslutar idag debatten i DN om kränkthet och identitetspolitik. Det har varit en omtumlande resa där identitetspolitikens tragiska följder tydliggjorts.

Vi måste hitta tillbaka till ett samtal där fakta och ödmjukhet har företräde framför identitetspolitikens postmoderna moras. Läs extra noga textens avslutande del om hur Zaremba blivit bemött av en av Expressen prisbelönad kulturskribent på Aftonbladet. Det liknar angreppen som Johan Norberg har utsatts för av en likaledes prisbelönt DN-skribent. Det lönar sig alltså inte bara att ropa kränkt för att nå framgång inom högskoleväsendet. Samma tänkande, subjektiva sanningsbegrepp och angrepp utifrån identitetspositioner, belönas tyvärr också på kulturredaktionerna.
//
Emil

DN kultur och vänstern - igen

Västerskribenter forstätter att använda DN för att ljuga och begå personangrepp. Frågan är varför DN tillåter skribenter som Stefan Jonsson och Andreas Malm att fortsätta skämma ut tidningen.

DN kultur verkar i alla fall skämmas tillräckligt för att inte lägga ut artikeln på hemsidan.
//
Emil

Edit. Nu är artikeln publicerad på DN:s hemsida. Förutom det grova övertrampet ovan, så ger Malm en rättvisande bild av den litteratur som han skriver om. Men han kunde inte motstå lockelsen att blanda in sin personliga agenda och sitt hat mot ideologiska motståndare i texten.

Fair trade halleluja

Har ni märkt hur envetet klimat/fair trade-budskapen tränger längre och längre in i enskilda människors liv? Exempel: Gröna bilister skriver "rapporter" om vilka taxibolag, hyrbilsföretag, kommuner, riksdagsleamöter som kör miljöklassade bilar. Häromdagen rapporterades att man även granskat fritidspolitiker i kommunerna med, för dem, dåligt resultat. Personerna som "avslöjas" med att köra icke miljöklassade bilar hängs ut som planetens värsta fiender.

Vad är poängen kan man undra?

Jag tror inte det finns någon poäng annan än den som gällt alla moralistiska rörelser i världshistorien; att visa makt och inflytande genom att märka ut de som inte beter sig "rätt" (d.v.s det som rörelsen vill). Gröna bilister är säkert inte värst, men symptomatiskt är att ringarna på vattnet sprider sig och innefattar allt fler, till synes, sansade opinionsbildare. Minns DN som kallade trängselskatten för "marknadsekonomi".

Kampen för miljön och för s.k fair trade uppvisar alltmer religiösa inslag. Det finns, enligt de troende, EN sanning manifesterad i varumärkningar och "kritiska" granskningar. De som väljer att tänka själv blir automatiskt motståndare till planetens räddning eller till att lyfta människor ur misär. Malmö - Fair Trade City....halleluja!

"Vi får inte tänka. Vi måste tro. Tro, Katie, även om
ditt huvud protesterar. Tänk inte. Tro." (Ellsworth Toohey)

//Hari