Ekonomistyringsverket har (hjärn-) släppt ett nytt pressmeddelande där de påstår att Statens budgetsaldo visar underskott på 4,6 miljarder kronor, vilket är 9,9 miljarder kronor lägre än väntat.
Häng med nu - utgifterna blev 3,5 miljarder kronor högre medan inkomsterna var 6,4 miljarder kronor lägre än förväntat. Därför blev underskottet lägre än väntat!
Man behöver inte vara statsanställd ekonom för att räkna ut att underskottet rimligtvis bör bli högre än väntat om utgifterna är högre och inkomsterna är lägre än väntat.
TT rapporterar och det hade inte varit överraskande om det var där felet hade begåtts. Men om man går till källan ser man att TT är oskyldiga den här gången. Men varken TT, DN eller Aftonbladet verkar ha upptäckt den ekonomiska missräkningen.
//
Fabrikören
tisdag 31 juli 2007
God morgon ESV
lördag 28 juli 2007
Invandringens ekonomiska effekter
Östra Ölands fria horisont är en intressant blogg där Kurt Lundgren, journalist och författare, skriver om politik, litteratur, filosofi och språk utifrån ett humanistiskt, frihetligt och individuellt perspektiv. Kurt och hans läsare verkar för tillfället helt upptagna med att diskutera invandringens kostnader. Många som kommenterar antyder att det finns en konspiration bakom att ingen vet invandringens kostnader - att de mörkas av staten.
I själva verket finns det rätt så mycket forskning om invandringens ekonomiska effekter. Sakine Madon och Anja Fridholm har t.ex. skrivit en rapport för Skattebetalarnas räkning. Andra respektabla forskare med rapporter som går att ladda hem från internet:
Ekberg Jan, Immigration to the welfare State. Is it a Burden or a Contribution? The Case of Sweden, AMID Working Paper Series 48/2006
Essén, Anna, 2002, Svensk invandring och arbetsmarknaden, Arbetsrapport/Institutet för Framtidsstudier; 2002:6
Wadensjö Eskil och Helena Orrje, 2003, Invandrarna och den offentliga
De flesta studierna av invandringens ekonomiska effekter i Sverige sker genom att beräkna den offentliga sektorns inkomster och utgifter för gruppen utrikes födda.
Invandringens ekonomiska effekter beror på de invandrades a) ålderssammansättning och b) sysselsättningsgrad. Den utrikes födda befolkningen har under hela efterkrigsperioden haft en fördelaktig ålderssammansättning. Också sysselsättningsgraden var länge hög, vilket sammanlagt gjorde att den offentliga sektorn fram till 1980-talet omfördelade resurser från utrikes födda till inrikes födda. Allt lägre sysselsättning bland invandrade har förändrat situationen. Idag är alla bedömare överens om att utrikes födda ger en nettokostnad.
Den årliga nettokostnaden beräknas till mellan 7 och 40 miljarder per år, mest troligt närmare 40 miljarder. Det skulle krävas en sysselsättningsgrad för utrikes födda på omkring 75 procent för ett neutralt nettoresultat. Länder i Europa som Tyskland, Danmark och Norge beräknar också att kostnaderna är högre än intäkterna för gruppen utrikes födda. Andra länder, som Australien och Storbritannien, uppvisar positiva ekonomiska effekter av invandringen.
I de svenska beräkningarna ingår inte kostnaderna för migrationspolitiken som 2006 uppgick till cirka 5 miljarder kronor.
Invandringen kan också påverka sysselsättning och löner på arbetsmarknaden. Några sådana studier har inte gjorts i Sverige men internationella studier visar att effekterna på inrikes föddas sysselsättning och löner är mycket liten. Men viss negativ effekt kan finnas inom sektorer där utrikes födda är koncentrerade, t.ex. inom vissa sektorer med låg- och medelkvalificerade jobb.
Det finns alltså inte någon konspiration. Invandringen kan kosta en hel del, men även om den sköts på rätt sätt bidra till allas välfärd. Så är det inte i Sverige idag.
Casparus Due